Kändisarnas absolut värsta påskminne: "Allt tungt och svart"

Påsken i all ära – men den är inte garanterad en härlig tid.

Här berättar några av Sveriges kändisar om deras värsta påskminne i livet.

– Nja… Förr i tiden spelade man ju och var ute och lirade. Påsken var inte en helig helg alla gånger utan när man lirade rock’n’roll var det väl att folk var för fulla. Så fort det blir helg ska folk bli fulla, det är lite överdrivet tycker jag. Det är så trist och så förutsägbart.

– Sämsta påskminne? Nej, det har jag inget. Det enda problemet är att det är påsk. Den betyder ingenting för mig. Det är inte så att jag äter en massa ägg eller vräker i mig något speciellt.

– Det bästa och det sämsta är att jag alltid jobbat på påsken, och det bästa med det är att man har jobbat med glädje!

– Påsken var i många år ganska hemsk för mig, barndomens protestantiska, otroliga trista hemska Långfredagar med skräckmusik på radion, allt stängt, allt tungt och svart. Man fick inte skratta, inte leka, inte spela kort, inte spela spel. Men sen, som vuxen upplevde jag många fina, intressanta, roliga påskar, mest i katolska länder, berättar Herman och fortsätter:

– I Polen, där jag bor nu, är påsken lika stor som julen, man firar samtidigt vårens ankomst, med inslag av hedniska riter... Min polska fru Liliana förklarade första påsken "det är så roligt, först går vi med korgen sen ser vi på gravar." Okej?, sa jag lite tveksamt. Det VAR roligt. På påsklördag går man med korgen som är fylld med exempel på polsk påskmat typ korv, bröd, ägg. Vi står många med våra korgar som välsignas av prästen. Kyrkorna är fulla. I varje kyrka finns en egen Jesu Grav, lika stor och påkostad som julkrubban, oftast prydd med blommor. Det är tävling mellan kyrkorna om den mest kreativa graven, ofta med politisk eller socialt budskap. Det ÄR, om inte roligt, så mycket intressant.