Bokaktuelle debutanten Bo Svernström - ”Jag har samlat klipp på över tusen brott”

Ja du Bosse, jag råkar ju både vara din fru och reporter på tidningen och ska intervjua dig om din bokdebut. Hur känns det?

– Lite märkligt. Särskilt eftersom du som fru inte tyckte om första utkastet av boken.

Du är debutant men ditt manus och en oskriven uppföljare har redan sålts till åtta länder i Europa. Har du någon prestationsångest?

– Ja så in i helsike. Det kommer att bli jätteroligt men det är alltid jobbigt att ha sålt in något man inte gjort än.

Vad är viktigast för dig i en bok?

– Jag läser ju mycket och letar efter sånt som jag tycker om, försöker skriva manus på ett sätt som jag själv gillar att läsa. Jag vet ju hur jag vill att det ska vara. Oftast handlar det om hur karaktärerna är gestaltade.

– Jag läser aldrig mer än 100 sidor om texten inte har fångat mig. Och om det inte är bra lyssnar jag aldrig mer än 30 min på ljudbok – då ryker den.

Boken beskrivs som både smart och mörk spänningsroman men en ytterst oväntad vändning. Var kom idén ifrån?

– Den kom väl delvis från alla de klipp om brott jag samlat genom åren. Det är en bra bit över tusen stycken. En dag när jag cyklade till jobbet föddes tanken på en karaktär, sedan kom hela historien om Offrens Offer. (Läs mer och köp här) (reklamlänk)

Den tog dig fyra år att skriva. Vad vill du ge läsaren?

– Jag vill ge spänning, berörande underhållning och visste att jag ville ha med en oväntad vändning.

Du både jobbar som journalist och skriver böcker. Hur hinner du?

– Man använder alla strötimmar och tar tid från annat. Framförallt från min fru, hahaha. Barnen kommer först. Skämt åsido, oftast är det när jag nattat något barn och så blir man kvar en timme extra för att man satt och skrev. Till slut kommer frun ner och hämtar en. ”Vad håller du på med?” Och likadant under semestern – alla förmiddagar fram till lunch handlar om att skriva, sen sitter jag lite på kvällen också.

Blir din fru lidande tycker du?

– Ja lite.

Vem vänder du till när du kör fast?

– Min fru hoppas att det är till henne jag vänder mig, men hon gillade inte att folk dog på golvet i vår sommarstuga i boken, och tyckte ibland att det blev för personligt. Så jag la ut det på testläsning hos kompisar och även svärföräldrar.

Hade hon rätt?

– Nej! Men efter omarbetningen gillade hon det.

Hur träffades du och din fru?

– På Aftonbladet. Hon flirtade med mig. Eller var det kanske tvärtom…

Vem ringer du när det krisar?

– Min fru.

Vem stöttar dig när du är ledsen?

– Min fru.

Vad är det bästa med din fru?

– Massor med saker, förstås, men ett av det bästa är att hon ändå är förstående efter som hon själv skriver böcker. Att vi förutom barnen och livet även har manusintresset gemensamt.

Hon låter viktig för dig – hur uppvaktar du henne?

– Hehe, inte alls. Jag väntar på hon ska uppvakta mig, alldeles nyligen glömde hon bort min namnsdag! Hon får blommor en gång om året (läs en gång vart femte år). Jag tycker inte om blommor, jag får allergi. Jag kompenserar med att fixa hennes cykel – ”Bosse det är något som skrapar”- , fixar med hennes dator –”Bosse vad är det för fel på nätet?”-  och donar med hennes mobil – ”Bosse, det går inte att ta bilder!”. Dessutom lagar jag den bästa och godaste maten som finns.

Okej… Vi tar nästa fråga. Var får du inspiration ifrån till det du skriver?

– Oftast kommer det när jag cyklar till jobbet och lyssnar på talbok. Normalt lyssnar jag slarvigt och börjar jag tänka på egna idéer. Det kan vara något ord som drar igång, då stannar jag ibland och skriver upp.

Vad läser du själv?

– Massor. Just nu Kvinnan i fönstret av AJ Finn, Malcolm Gladwells Outliers och så läser jag om en tonårsfavorit; Hundra år av ensamhet.

Beskriv dig själv med tre ord?

– Kreativ. Hetlevrad. Pratig. Här kommer ett fjärde ord; Petig.

Vad drömde du att jobba med som barn?

– Författare.

Vad gör du när du har alldeles egen tid?

– Skriver. Min fru vill att jag ska plocka blommor till henne, diska och göra sånt hon inte orkar. Men jag skriver hellre.

Din största last?

– Godis. Och nikotin. Om inte det var så förbannat ohälsosamt skulle jag röka jämt.

Finns det något otippat om dig?

– Händig, jag har bokstavligt talat snickartummar.

”Skriv att han älskar musik men är tondöv och har smådålig taktkänsla”, ropar äldsta dottern…

Vad skulle du vilja bli bättre på?

– Att inte vara så förbannat fördömande och kritisk, särskilt mot mig själv. Och att laga frukost till min fru på sängen. Fast hon avskyr smulor i sängen så det kanske är lika bra.

Vad är du mest stolt över just nu?

– Att den här boken har kommit ut och överträffat alla mina drömmar. Bara att få den utgiven är nästan chockerande stort. Att den sedan säljer så pass bra utomlands och ger mig möjlighet att vara tjänstledig för att skriva bok nummer två är en lifechanger.

– Jag har drömt om lottovinster för att kunna säga upp mig och skriva, men det här är större än en lottovinst.

FAKTARUTA

Namn:Bo Svernström

Familj:sin fru Erika och tre barn mellan 7-17 år

Ålder:född 1964, 53 år

Bor:för litet radhus i Älta utanför Stockholm

Gör:journalist på Aftonbladet, litteraturvetare i grunden

Aktuell med:spänningsromanen Offrens offer/Bonniers

Av Erika Svernström

Foto: Martin Stenmark