Hon brann för sin övertygelse och bekämpade i princip allt hennes pappa stod för. Kvinnorättskämpen, författaren och journalisten Elin Wägner var van att föra sig ensam bland många karlar när hon 1944, liten och nätt, gjorde entré i Svenska Akademien klädd i en midnattsblå sammetsklänning.
Så slogs Elin Wägner för kvinnornas rättigheter
Hon var ett efter
längtat barn, författaren och förgrundsgestalten Elin Wägner. Genom hennes liv gick ett stråk av vemod som bottnade
i förluster. Men 1923 kunde hon bygga sin fristad, Lilla Björka
i Småland, i närheten av sitt barndoms
paradis.
Annons
Laddar nästa artikel…
För att försäkra oss om att kommentarer inte innehåller något olämpligt eller är så kallat "spam" granskar och godkänner vi alla kommentarer. Detta görs under kontorstid, måndag till fredag, så vi ber om överseende ifall din kommentar inte dyker upp direkt.
Kommentarer till “Så slogs Elin Wägner för kvinnornas rättigheter”
Eftersom jag inte har köpt in mig på +artiklarna i Svensk Dam, riskerar jag nu att ta upp något som redan behandlats i artikeln om Elin Wägner. Det ber jag i så fall om ursäkt för.
Elin Wägners inval i Svenska Akademien har flera beröringspunkter med det som nu diskuteras med sådan iver både i och utanför kretsen av De Aderton.
Elin Wägner var som berättare ingen förnyare, vare sig i val av litterär uttrycksform eller i gestaltning. I båda dessa avseenden var hon ytterst konventionell. Däremot var hon i den valda motivkretsen, kvinnofrågorna, långt före sin tid. Först en kvinnoålder efter det att Norrtullsligan först publicerades har dessa frågor nu mognat till politiska realiteter.
Och då kan problemet ställas så här: vem ska Akademien honorera genom inval? Litteratören eller Aktivisten? Den frågan sliter man fortfarande med i Börshuset.