Populärt: Drottning SilviaKronprinsessan VictoriaPrins DanielPrinsessan MadeleinePrinsessan Sofia

Gustav Vasas uppskjutna himlafärd – räddades i sista stund

17 sep, 2019, 16:00 
AvHerman Lindqvist
Gustav Vasa hade många fiender och det fanns flera som önskade kungens snara död. Kuppmakare och konspiratörer fanns det gott om runt tronen. Och år 1536 höll det på att gå riktigt illa för kung Gustav.
Annons

Det tog många år innan kung Gustav Vasa fick ordning på Sverige. Hans regeringstid, 1523-1560, hade sin beskärda del av bekymmer och bråkmakare. Det var uppror flera gånger på flera platser i riket.

Gustav Vasa
Gustav Vasa hos rådsherrarna i Hansastaden Lübeck. Då stod de på vänskaplig fot med varandra, men det skulle komma att ändras.

I ett skede kom kungen även i krig med den mäktiga tyska Hansastaden Lübeck, som en gång hade hjälpt honom att komma till makten. Ett av de allra allvarligaste hoten mot kungen utspelade sig när Gustav suttit på tronen i drygt 10 år.

Krut placerades under kungens tron

I sista minuten avslöjades det att under palmsöndagens gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm år 1536 hade en fjärding krut placerats under kungens tron i kyrkan. Från krutet gick ett kopparrör med stubintråd.

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev och få kungliga nyheter från hela världen!

Få nyhetsbrev med massor av tips på rolig läsning, spännande nyheter inom kungligt och nöje, repotage och mycket mer till din e-post varje vecka. Nyhetsbrevet är helt gratis!

Ja tack. Jag vill ta emot marknadsföring från Aller Media i form av nyhetsbrev och specifika erbjudanden baserade på profilering. För mer information se Aller Medias integritetspolicy.

Då kungen satt sig på tronen skulle stubintråden antändas och församlingen få bevittna en himlafärd de aldrig skulle glömma. Så var det tänkt enligt Gustavs och krönikörernas uppgifter.

Gustav Vasa
Gustav Vasa var en mäktig kung, men han hade också mäktiga fiender. Målningen är utförd av Jacob Binck 1542.

Kvällen före ska konspiratörerna ha samlats på en krog för en sista genomgång av planen. Dessvärre för dem själva så hade någon tagit med sig en försupen skeppare med det för honom mycket lämpliga namnet Hans Vindrank.

Annons

Grannfrun Brita räddade Gustav Vasa

Då aftonen var slut var skeppare Vindrank nästan insomnad, varför hans vänner hjälpte honom hem till Bredgränd i Gamla stan. Larmet på gatan och i farstun väckte grannfrun Brita, som nyfiket frågade vad som stod på.

Vindrank, som nu vaknat till och påminde sig sin status som kunglig konspiratör kunde inte låta bli att, i förtroende givetsvis, berätta vad han visste för grannfrun. Han var minsann inget vanligt fyllo, utan länken i en stor plan!

Han gav sin version av vad som skulle ske. Den uppskrämda kvinnan berättade allt för sin man som med raska steg genast skyndade upp till slottet Tre kronor.

Slottet tre kronor
Kuppmakarens ledare kastade sig ut från tornet i slottet Tre kronor, här avbildat av konstnären Govert Dircksz Camphuysen. Bilden tillhör Stadsmuseet i Stockholm.

Samtliga inblandade greps redan samma natt. Men myntmästaren Anders Hansson skulle man inte få levande. Han kastade sig ut genom gluggen högt uppe i tornet på slottet Tre kronor.

Annons

Halshöggs och hackades i bitar

De troligtvis mycket smärtsamma pinoförhören som hölls med de gripna avslöjade att det var myntmästaren som var hjärnan i komplotten. Gustav Vasa lät halshugga myntmästare Anders Hanssons döda kropp.

Åtta gripna avrättades, sju av dem var tyskar från Lübeck, alla steglades – det vill säga de halshöggs och hackades i bitar. Ett grymt straff som var vanligt under medeltiden, och som inte förbjöds i Sverige förrän 1841!

Kungen lade beslag på böterna

Bland de avrättade fanns också kung Gustavs utpekade halvbror, Mårten Munk. Andra inblandade fick mycket höga böter, som kungen själv i vanlig ordning lade beslag på. Det var ju honom de ville mörda!

Strax innan konspirationen hade myntmästare Anders Hansson låtit bekosta målningen av den berömda Vädersolstavlan i Storkyrkan. Originalet ska ha utförts av Urban målare med en senare kopia utförd av Jacob Heinrich Elbfas på 1630-talet.

Vädersolstavlan
Vädersolstavlan visar de optiska väderfenomen som visade sig över Stockholm 1525. När kung Gustav såg tavlan anade han oråd. Med rätta skulle det visa sig…

Den skildrar ett optiskt fenomen med märkliga vädersolar som uppträdde över Stockholm den 20 april 1535. Tavlan sägs vara en av de äldsta Stockholmsbilderna. Då Gustav såg tavlan misstänkte han genast en konspiration. Han var naturligtvis solen och de små solarna var hans fiender.

Storkyrkan är den dominerande byggnaden, inte slottet. Detta var för honom beviset för konspiration och den som betalat tavlan måste vara konspirationens herre.

Turen räddade kung Gustav Vasa denna gång. Han hade en liknande tur flera gånger…

Foto: TT, Stadsmuseet i Stockholm

Annons