Arvsskiften är inte det lättaste. Ens i familjen Bernadotte.
Det står klart sedan juridiska komplikationer uppstått efter att Jan Bernadotte lämnade jordelivet i september förra året, 80 år gammal och efter ett färgstarkt liv.

Jan Bernadotte (1941-2021).
Foto: TTJan Bernadotte var son till greve Lennart Bernadotte, barnbarn till prins Wilhelm och barnbarnsbarn till kung Gustaf V. Han var också syssling till kungen.
Men han var en kontroversiell medlem av familjen Bernadotte, och han stack ut med sina livsval. Sina memoarer döpte han till Jan Bernadotte – Kungasläktens svarta får.

Jan Bernadotte framför den sörmländska gård där han var bosatt sedan 1990-talet.
Foto: Christian Örnberg/TTJan Bernadotte var också gift sju gånger och fick flera barn från dessa äktenskap.
Enligt dokument från Överförmyndarnämnden, daterade i maj 2022, har flera av Jan Bernadottes anhöriga dock inte velat lämnat ut sina adresser till en annan anhörig – och de kunde därför inte kunnat kallas till bouppteckningen.

Jan Bernadotte som liten pojke med sin pappa Lennart Bernadotte.
Foto: TTOklarhet kring arvet – efter Jan Bernadottes död
Men efter ytterligare några juridiska turer kunde bouppteckningen till slut ändå förrättas i juni 2022. Flera av de anhöriga var representerade av en god man.
Och nu ”efterlyser” myndigheterna flera av dessa anhöriga till Jan Bernadotte: I en arvskungörelse i Post- och Inrikes Tidningar uppmanas de att höra av sig inom fem år – annars går deras arvsrätt förlorad.
Ett faktum som har väckt uppmärksamhet på sina håll. Det är ju inte var dag som man hittar det kungligt klingande namnet Bernadotte i sammanhang som dessa.

Kungen framför slottet Stenhammar, där Jan Bernadottes farfar prins Wilhelm bodde i alla år.
Foto: Jonas Ekströmer/TT– Självklart är det alltid tråkigt när en människa går ur tiden och det här var ju en syssling till kungen, sa hovets informationschef Margareta Thorgren när Jan Bernadottes död blev känd.

Simon, 57, kräver DNA-test – hävdar att han är son till Charles och Camilla
Foto: TT.