Vi kikar in i Pekka Heinos garderob: "Det bor en liten tweedherre i mig"
Av: Adrienne Bönnelyche Foto: Cia Liljeton
Pekka Heino stryker sina skjortor själv. Det kan bli ganska svettigt, för skjortorna är många. Hushållsarbete är han van vid sedan barnsben.
– Jag växte upp ensam med min mamma och att hjälpa till hemma var en självklarhet. Att bädda sängen och städa rummet var grundläggande. Min mamma var ganska sträng, och jag gjorde som hon sa.
Fortfarande har Pekka Heino något pojkaktigt över sig och är en mycket omtyckt programledare i teve. I “Gokväll” brukar vi se honom i färgstarka kläder och hans privata garderob hemma i lägenheten i centrala Stockholm är allt annat än nedtonad. Den är i stället full av mönster och färger.
– Jag har ju egentligen inte någon egen linje. När jag sa det till vår stylist på “Gokväll” svarade hon att det ju också är en stil.
Rutigt är ett tidlöst mönster han alltid gillat. Det ger en smått anglosaxisk touch.
– Det bor en liten tweedherre i mig, som har fått fritt spelrum. Jag går alltid på kvalitet, även om jag fyndar på rea.
Pekka Heino klär sig likadant i rutan som han gör privat, medan vissa kollegor har en särskild jobbgarderob.
– Mina kläder återspeglar min personlighet, och den ändras inte när jag ställer mig framför en kamera. Ett tag för tjugofem år sedan var garderoben svartvit, men ju tryggare jag blev i mig själv, desto brokigare blev kläderna. Färgerna ger mig så mycket energi, något som behövs i studion. Andra blir glada och jag får en kick.
Kornblått är favoritfärgen.
– Jag minns hur jag en gång gick in i en butik och såg en kornblå kavaj längst in. Då kände jag mig som ett barn som såg en glass. Jag ville bara ha den! Min man är mycket mer återhållsam i klädvalet. Jag har köpt vissa färgstarka plagg åt honom, men han tycker det räcker nu.
Pekka Heino äger inte någon mörk kostym, trots att det ofta efterfrågas på inbjudningskorten. I stället har han en mörkblå med litet glitter i.
– Jag kommer aldrig att köpa en mörk kostym. Damerna får ju bära alla färger. Då vill jag också kunna använda hela paletten.
I många år gick han runt och letade efter en riktig regnjacka, tills han hittade vad han sökte hos Alexander Stutterheim. Först köpte han en knallgul, därefter en regnbågsrandig till ett Pridefirande. Det var en begränsad upplaga och han var först i världen med att köpa jackan.
– Den var dyr, men det var det värt. Jag kommer att ha den resten av livet, säger Pekka.