Herman Lindqvist: Kungens förfäder som förföljdes av otur
Om man följer alla trådar från kung Carl XVI Gustafs förfäder går ett av de mer snirklade släktbanden ner till 1500-talet och furstendömet som i dag heter Baden, till en man som hette Edward Fortunatus, son till Gustav Vasas dotter Cecilia och markgreven Kristoffer II av Baden Rodemachern.
Den nyfödde Edvard fick sitt namn Fortuna-tus den 17 september 1565 av drottning Elisabet I av England. Cecilia och Kristoffer var då drottningens gäster. Edvard döptes av ärkebiskopen och tre assisterande biskopar i drottningens kapell.
Gudmodern Elisabet såg till att den lille gossen fick ett dop i lysande prakt och glittrande ädelstenar. I nära ett år umgicks hans föräldrar i Elisabets hov. De höll storstilade fester i Bedford House, som drottningen lånat dem.
Men ett grymt öde, det vill säga Cecilias oförmåga att sköta sin ekonomi, gjorde att hon och Kristoffer, svårt skuldtyngda, tvingades lämna London under förödmjukande former.
Edvard den tursamme – hade ständig otur
De kom till Kristoffers lilla rike mellan Frankrike och Lothringen. Men där följde bara nya problem, religionskrig och giriga släktingars intriger.
Fortunatus kom till Sverige där han blev god vän med sin kusin Sigismund, son till Johan III och Katarina Jagellonica. Några år senare valdes Sigismund till kung av dåtida Europas största rike, Polen-Litauen, han tog med sig den tjugotreårige Edvard Fortunatus, som utnämndes till chef över den polska tullen och alla Polens gruvor och bergsbruk.
Det var verksamheter som han inte kan ha haft särskild goda kunskaper i och absolut ingen erfarenhet av. Men han hann aldrig göra någon större skada i den polska förvaltningen för samma år, 1588, ärvde han hela furstendömet Baden.
Edvard Fortunatus kunde äntligen leva som han helst ville - i sus och dus. Mycket snabbt sinade furstendömets resurser. Innan han hann pantsätta hela riket hos bank-familjen Fugger, tog hans släktingar över och ockuperade Edvard Fortunatus rike. Edvard flydde till ett isolerat slott där han försökte skapa sig en ny förmögenhet genom att själv tillverka sina pengar. Det misslyckades.
Han ville låta döda släktingen som tagit hans furstendöme. Han lejde yrkesmördare som först försökte mörda motståndaren genom att under gruvliga seder sticka nålar in en docka. Men släktingen var opåverkad. Mördarna ville då förgifta släktingen, men de avslöjades, dömdes och styckades till döds. Edvard tvingades fly igen.
Edvard dog efter felsteget i trappen
År 1598 kom han med kusin Sigismund och hans armé till Sverige. Sigismund hade ärvt den svenska tronen, hans och Edvards farbror, hertig Karl satte sig emot. Sigismund förlorade slaget vid Stångebro. Edvard var med, han klarade sig helskinnad men blev på flyktvägen tillfångatagen av danskarna. Han kom tillbaka till Baden. Bara två år senare, den 8 juni år 1600, under ett större kalas i borgen Kastellaus skulle Edvard, starkt berusad, skyndsamt ta sig ner för en stentrappa, men oturligt nog tog han den snabbaste vägen med huvudet före.
Han avled omedelbart, bara trettiofyra år gammal. Hans fortuna var totalt slut. Men inte helt. För ödet ville att hans son Vilhelm I ärvde hela riket. Han och hans söner förvaltade det så väl att det växte och blev ett storfurstendöme med huvudstaden Karlsruhe, ett rike med hög status bland de tyska rikena. Två av våra drottningar kom från Baden: Fredrika gift med Gustav IV Adolf och Victoria, gift med Gustav V. Genom dem är Carl XVI Gustaf släkt med Edvard Fortunatus från 1565, en man som kungen kanske aldrig hört talas om. Han har ju så många andra släktingar med mycket mer fortuna.
Foto: TT
