Herman Lindqvist: Svenskar kämpade för nordsidan i USA:s blodigaste krig
Det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 var USA:s blodigaste krig, mer än 700 000 människor dödades. Kriget började därför att först sju, lite senare elva, sydstater bröt sig ut ur unionen och bildade Konfederationen. De elva var emot den nyvalde presidenten Abraham Lincoln, de ville behålla slavarna på plantagerna. Det fanns också andra, kulturella och ekonomiska skillnader.
"Svenskarna kämpade på alla nivåer"
Kriget bröt ut vid den tiden då den stora svenska utvandringen till Amerika hade kommit igång. Därför var mer än 4000 svenskar med i kriget på nordsidan. Många av dem var helt nyanlända och hade ännu inte lärt sig språket. För sydsidan kämpade bara ett hundratal svenskar.
Liberalerna i Sverige stödde nordsidan som de såg som demokratiska föredömen. Konservativa svenskar såg USA som ett pöbelvälde och amerikanarna som ohyfsade, utan traditioner. Då kriget bröt ut skrev kung Oscar II till sin utrikesminister att detta var exakt det slut han hade väntat sig för USA, som han alltså på alla sätt ville ta avstånd ifrån. Hans äldre bror, Karl XV däremot hade kontakt med president Lincoln och fick två ytterst eleganta pistoler av presidenten.
Svenskarna kämpade på alla nivåer. De flesta flesta var naturligtvis enkla soldater. Vi har namn på många av dem, som bröderna Karl och Fredrik Gran, som deltog med 300 andra svenskar i det ytterst blodiga tredagarsslaget vid Gettysburg 1863. Bröderna hade kommit till Amerika under namnen Karl och Fredrik Gran, men red ut i kriget som Charles och Frederic Gron. Värmlänningen Hindrick Andersson från Skillingmark var också med. Hans brev från slaget finns bevarade. Han tjänstgjorde i elitförbandet ”Järnbrigaden” som blev legendariskt för lysande insatser i svåra situationer.
Högst nådde den svenske officeren Ernst von Vegesack som blev brigadgeneral och fick den högsta militära utmärkelsen för tapperhet. Vegesack skrev regelbundna rapporter från kriget i Aftonbladet.
Senaste från Svensk Dam
Värmlänningen John Ericsson – känt inslag i kriget
General i nordarmén blev även Carl Johan Ståhlbrand, som var utomäktenskaplig son till överstelöjtnant Gustaf Adolf Tonérhjelm och dennes piga. I förhållandet föddes nio utomäktenskapliga barn. Carl Johan antog namnet Ståhlbrand och tjänstgjorde först i ett svenskt artilleriregemente innan han emigrerade till Chicago, där han blev en känd social figur och organisatör. Nu under namnet Charles J. Stolbrand. Han satte upp ett eget artilleribatteri i Chicago med sig själv som kapten. Han avancerade och innan kriget var slut hade han blivit brigadgeneral. Efter kriget slog han sig ner på en stor plantage i South Carolina där han blev en ledande politiker för republikanerna.
Det mest kända svenska inslaget i det blodiga kriget var värmlänningen John Ericssons pansarfartyg Monitor, som slog alla med häpnad genom att fartyget saknade master och segel och verkade fungera mer under än över vattenytan. I slaget vid Hampton Road 1862 mötte Monitor sydsidans pansarfartyg CSS Virginia i världens första sjöslag mellan pansarfartyg. Ericssons Monitor ansågs överlägsen, nordsidan vann slaget genom att sydsidan inte lyckades bryta blockaden av dess största örlogshamn.Kriget avslutades 9 april 1865 då sydsidans general Robert Lee kapitulerade. Slaveriet avskaffades och USA enades igen.
Foto: TT
