Carl Jan Granqvist: "Kungen och drottningen är verkligen busiga!"

Det är en fredagseftermiddag på anrika Operabaren i Stockholm. Här, i lokalen som bjuder på en sällsynt blandning av jugend och engelsk herrklubb, vilar sorlet som ett varmt täcke över de vinröda väggarna.

Carl Jan Granqvist avslöjar kyl-hemlisen: ”Då piggnar man till”

De 120 år gamla originalinteriörerna blänker till i det mjuka skenet, och glasens stillsamma klirr blandas med förväntansfulla skratt. I detta myllrande men ändå hemtrevliga rum, så starkt förknippat med svensk gastronomi, gör Carl Jan Granqvist entré.

När Svensk Damtidning möter honom inför nyårshelgen är han precis så där som man föreställer sig honom: Glad, vänlig, och en självklar gentleman i förd svart smoking och elegant svart fluga. Senare samma kväll ska han vidare till Operan för att se "Svansjön".

Carl Jan Granqvist: "Jag växte upp i ett hem..."

Trots att restaurangen är fullbokad ordnas det raskt ett bord åt Carl Jan, vilket kanske inte är så märkligt. Han är trots allt en av landets stora profiler inom måltidskultur, en man som personifierar både livsglädje och gastronomisk nyfikenhet.

– Här har jag jobbat tillsammans med Tore Wretman, säger han och svepermed blicken över lokalen.

Carl Jans meritlista är lång och prestigefylld. När han 1972 tog över som krögare på Grythyttans Gästgivaregård började en utvecklingsresa som skulle förändra hela Hällefors kommun. Under hans ledning växte Grythyttan till ettgastronomiskt centrum med gästgiveri, Måltidens hus och den välkända restaurang högskolan.

Han är även en av grundarna till Vinkällaren Grappe på Östermalm i Stockholm, som sedan 1986 varit ett eldorado för vinälskare.

Som TV-profil har han i decennier bjudit svenska folket på kunskap, passion och en aldrig sinande aptit på livets goda. I rutan har han ibland kallats ”kalasfurste”, och när han berättar varför skrattar han stort:

– Min älskade mamma sa alltid att ”livet går ut på en enda sak: 'Kalas', allt däremellan är speditionssträcka”. Det var en devis hon både levde och uppfostrade mig med och jag har följt den med stor noggrannhet.

Carl Jan Granqvists lediga dag: ”Älskar det”

Efter reklamen: Carl Jan Granqvists lediga dag: ”Älskar det”

Uppväxten i Hidinge socken, mellan Örebro och Karlskoga, beskriver han som trygg, kärleksfull och full av musik och dramatik. Pappa Johannes, var kyrkokantorn och överläraren som ledde fem körer, och var en hängiven folkbildare. Mamma Ingeborg Maria, kallad Mai, var textillärarinna och dotter till Carl Wallenborg, den siste järnkokaren i Lekhyttan.

Det var också två föräldrar med djup pedagogisk förståelse. En tur i livet, säger Carl Jan, eftersom han tidigt brottades med grav dyslexi. Orden hoppade hit och dit, och medan storasyster Anne-Marie flög fram genom skolåren fick Carl Jan kämpa desto mer. Men hemma möttes han inte krav utan av insikt.

– Min pappa sa till mamma: All pedagogik bygger på sinnesperception. Och om den här ungen är ordblind kan han inte ta in kunskap med ögonen, men han kan göra det med öronen, näsa och munhåla, så du får läsa högt för honom. Min mamma var barsk. och sa: Jag läser bara en gång, så koncentrera dig.

Att tvingas använda andra sinnen – lyssna, dofta, och smaka – blev inte bara en studieform. Det skulle senare bli själva grunden för hans livsverk inom gastronomi. Den sensoriska medvetenheten formade både hans kompetens, hans särart och hans saperemetod, där hela människans sinnespalett får ta plats genom måltiden.

– Jag växte upp i ett hem där måltiden inte bara handlade om näring, utan om gemenskap, samtal och skådespel. Och det präglade mig enormt.

Trots sina snart 80 år jobbar Carl Jan mer än de flesta. Med hela 14 styrelseuppdrag och en ständigt fulltecknad kalender finns ingen tanke på pensionering.

– Jag har ju aldrig haft jobb, jag har ju bara gjort min hobby. Varför ska jag sluta med det?

Han skrattar, men menar varje ord. Energin är fortfarande sprudlande och entusiasmen för måltiden likaså.

– Måltiden är en plattform för det humanistiska samtalet, vilket är grunden för demokrati. När vi äter tillsammans skapar vi gemenskap, empati och glädje. Det är nästan magiskt.

Vinet har också en självklar plats i Carl Jans liv. Han berättar om SVT:s vinprovningar på 1980-talet och om hur svenskars smak har utvecklats.

– Jag väljer vin efter smak, inte efter sockerhalt. Det finns så mycket kemiskt skräp i billiga viner. Jag dricker hellre ett bra glas och njuter.

"Kungen är vansinnigt road av matlagning"

När han för drygt 20 år sedan fick diabetes typ 2 kom beskedet som en chock. Men tack vare professor Kerstin Brismar fann han lugnet och kunskapen han behövde. Idag kombinerar han medicin och insulin med motion, promenader, noggrann hygien och framför allt sömn.

– Sömn är min mirakelmedicin.

När året går mot sitt slut firar Carl Jan på Saxå Bruk, hans anrika hem sedan 1980-talet. Det värmländska järnbruket från 1500-talet rymmer en stämning som känns som hämtad ur en kulturhistorisk roman. Här samlar han varje år en liten trogen vänkrets för ett traditionsrikt nyår.

Middagen inleder kvällen, gärna med klassiker som toast Skagen och inbakad tournedos, antingen på Grythyttans Gästgivargård eller i herrgårdens egna salonger. Vid tolvslaget läser man alltid Esaias Tegnérs ”Det eviga”, en hälsning till både historien och framtiden.

– Och sedan ringer vi alltid in det nya året med husets vällingklocka. Och då har vi Saxå tid, säger Carl Jan och ler. Det är den tid som råkar kännas lämplig just då.

Något nyårslöfte har han inte. Men däremot en stark önskan inför 2026.

– Jag hoppas att Gastronomiska akademin blir en kunglig akademi nästa år när kungen fyller 80 år.

Kung Carl Gustaf är arbetande ledamot i Gastronomiska akademien, med tallrik nr 17, och deltar årligen i utdelningen av medaljer och diplom på Kungliga Slottet. Enligt Carl Jan är monarken djupt engagerad i matlagning.

– Kungen är vansinnigt road av matlagning. Han lagar ofta mat själv privat. Monarken är duktig och intresserad in i minsta detalj.

Carl Jan skrattar när han minns hur drottningen en gång skojade till det genom att bära ett halsband med chokladbitar i plast under en av akademins middagar på Drottningholms slott.

– Kungen och drottningen är verkligen busiga. De har humor, charm och integritet.

Foto: Johan Söderlund/Svensk Damtidning