Elisabeth Tarras-Wahlberg om kungen, kriserna och den egna uppväxten

I 32 år var Elisabeth Tarras-Wahlberg, 68, anställd vid hovet. Bara några månader efter kungaparets bröllop, 1976, klev hon in i slottets korridorer och sedan dess har hon både hanterat stora mediedrev och varit mentor åt kronprinsessan Victoria. I Söndagsintervjun med Martin Wicklin berättar hon hur det är att vara ansiktet utåt för Sveriges mest påpassade familj.

När vi går tillbaka i våra bildarkiv finns Elisabeth Tarras-Wahlberg med på var och varannan bild. Hon har befunnit sig i den kungliga kulissen i över tre decennier. Men hur var egentligen hennes första dag på jobbet?

– Jag är ju en ganska försiktig general, som tycker om att pröva och lyssna sig fram. Min första dag började med att Jan Mårtensson, som då ansvarade för mediekontakterna, visade mig en byrå med tre stora lådor. De innehöll brev som barn, runt om i Sverige, hade skrivit till kungaparet. “Varsågod och börja besvara”, sa Jan och jag tänkte – “det var ju inte därför jag började”. Men jag förstod ganska snart att det var nyttigt att läsa de där breven. Och det var särkilt ett brev från en liten pojke som jag minns lite extra. Han undrade vad kungen gjorde när han blev hungrig på natten? Och då svarade jag att kungen ju också har ett kylskåp. Att han också kan gå till sitt kök och ta sig en macka och ett glas O’boy om han blir hungrig, säger hon i Söndagsintervjun.

Sedan frågar reportern Martin Wicklin hur hon ser tillbaka på åren i kungafamiljens tjänst.

– Jag blev inte en del av familjen. Jag såg det som ett jobb som skulle göras. Det var ganska strikta gränser mellan kungafamiljens privatliv och deras officiella liv. Ibland så stannade jag upp och tänkte “vilket ansvar det här är, att vara talesperson för Sveriges högsta ämbete”. Då blev jag lite skakis. Men jag har alltid haft som man maxim att man kan inte göra mer än sitt bästa.

Intervjun fortsätter med att Elisabeth berättar om sin barndom. Och om tillfället då hon gick på sin första (och enda) skoldans – utan att bli uppbjuden.

– Då tänkte jag “varför ska jag gå på en till om jag lika gärna kan vara hemma och läsa böcker?” Det är bättre att jag pluggar nu och får bra betyg så kan jag ha roligt sen, konstaterade jag.

Att hon dessutom läspade gjorde att hon inte tyckte om att tala högt inför klassen. Och kanske är därför hon har känt så mycket med kungen. Under alla påhopp och mediedrev.

– Kungen har ju faktiskt blivit mobbad genom åren. Om man är dyslektiker ska man inte behöva bli uthängd för att man läser eller säger fel. Jag tycker att man borde ha lite mer förståelse. Men det känns som det börjar förändras lite.

Den största prövningen, under åren vid hoven, kom år 2004, berättar Elisabeth. Under ett statsbesök i Brunei fick kungen frågan hur det var att umgås med en ledare som styr sitt land med hjärtan. Och hans svar blev hårt kritiserat.

– Av olika anledningar har jag inte haft den känslan. Jag upplever tvärtom att han har en kolosal närhet till folket.

Elisabeth blev nerringd av journalister som ville att hon skulle kommentera kungens uttalande men hon stod på sig. Hon ville inte kommentera förrän hon hade hunnit stämma av med kungen.

– Det var tufft. Jag har funderat på om jag skulle handlat annorlunda. Jag försökte ringa men fick inget svar. Han hade klivit på ett plan till Bangkok. I efterhand har jag förstått mycket väl vad kungen menade men jag ångrade att jag lät tiden gå.

Efter 32 år på hovet har ordning och reda bivit Elizabeths specialitet. Mediebilden har formats utifrån ord som auktoritär och sträng. Men stämmer verkligen den beskrivningen?

– Jag upplever mig inte som auktoritär, sträng kan jag förstå att man kanske tycker. Om man är någon annans talesman så gäller det att man uttrycker sig tydligt. Och är rak. Det är i allt det där fluffet omkring orden som missförstånden uppstår. Det hörde till uppdraget att hålla viss ordning bland journalisterna. Kungaparet var väldigt noga med att det skulle vara ordning och reda runt omkring dem. Inte minst för att allmänheten skulle få den upplevelse de ville av kungaparet. Fotograferna skulle inte komma och ställa sig emellan. Jag tycker inte alltid bilden av mig har var rättvis eftersom jag är en väldigt känslig person. Jag beklagar om jag uppfattades som auktoritär för det tror jag inte att jag var.

Foto: TT