Hemligheterna bakom Nobelfrisyrerna

Nobelfestligheterna ligger runt knuten. Peter Hägelstam vid Björn Axén har därför kommenterat några av årens mest fantastiska Nobeluppsättningar. Läs hans kommentarer och se frisyrerna i bildspelet!

Drottning Silvia år 1991: Detta är ett av mästerverken, en av de mest spektakulära Nobelfrisyrerna som har gjorts och även en av de mest beundrade. Kamningen är utförd av Björn Axén själv och jag assisterade honom vid detta tillfälle. Frisyren är en av mina personliga favoriter. Kamningen är en klassisk diademkamning som har vidden och en tyngd i nacken som jag tycker är så klädsamt på vår drottning. Det kopplar samman hår med nacke och axlar, och på så vis integreras frisyren med klänningen. Detta år hade floristen gjort ett fantastiskt jobb för att få orkidéerna i exakt samma nyans som klänningen och drottningen hade valt de blå safirerna till denna röda färg. Så vackert. Det gick ett sus genom församlingen när hon gjorde entré.

Drottning Silvia år 1995: Denna kamning har jag själv gjort. Den är stor, men vidden på klänningen tillät mycket vidd i frisyren, och på den tiden hade hon dessutom mycket längre hår. Jag har ett speciellt minne från detta år. Under Nobelmiddagen klädde jag granen hemma samtidigt som jag tittade på middagen, och jag såg att det låg en röd nejlika vid varje kuvert. När jag stod längst upp i granen och skulle sätta upp stjärnan såg jag att drottningen tog sig i håret och jag tänkte "Nej, nu faller det sönder". Men så var det inte. Det som hände var att hon tagit nejlikan vid tallriken och satt den i sin frisyr.

Drottning Silvia år 2004 Detta är en av mina favoriter, men håret var mörkare än på bilderna. Anledningen till att jag gillar frisyren är för att allt var otroligt harmoniskt, ibland kan nämligen vissa detaljer stjäla uppmärksamhet, men inte här. Diademet var väl integrerat i kamningen och fronten av frisyren var vackert rörlig.

Drottning Silvia 2004, bakifrån.

Kronprinsessan Victoria år 1997: Kronprinsessan har en fantastisk hållning som verkligen kan bära håruppsättningar. Här har håret formen av en kätting. Det är mycket höjd och djup och min kompanjon Johan Hellström har placerat kristaller i djupet av kättingen och friserat kamningen så pass långt bak att den inte stör diademet. Detta är en av de större kamningarna kronprinsessan burit vid Nobel.

Kronprinsessan Victoria år 2014: Här är en riktig klassiker. Det är roligt att kronprinsessan, precis som drottningen, tycker om att bära smycken i nacken. En enkel knut kan bli en ovanlig knut när den smyckas på detta sätt. Jag tycker om att man förenklar kamningar med enkla linjer. Det gör att smycken får mer utrymme. Det diskuteras varje år mellan oss frisörer att inte mörda smyckena utan ge dem plats. I denna kamning syns diademets fulla längd, vilket är väldigt vackert.

Kronprinsessan år 2014, framifrån.

Prinsessan Madeleine år 2008: Denna knut är egentligen väldigt enkel gjord men har lite mer vidd än vanligt. Det finns också en gammeldags romantik i denna frisyr som är jättehärlig. Innan man sprayar denna frisyr en sista gång kan man dra i den, inte så att den går sönder, men så att den spricker. Det gör att håret ser levande ut.

Prinsessan Madeleine framifrån år 2008.

Prinsessan Madeleine år 2012: Är det någon som kan bära sitt öppna hår med total kontroll är det prinsessan Madeleine. Hon har sedan unga år haft en förmåga att röra sig försiktigt så att håret inte flyttar på sig, vilket det är ganska ovanligt. Prinsessan ska gå in och ut ur bilar, med varma kläder. Ett öppet hår är så sårbart, ändå ser det ut såhär under middagen, som om inget har hänt. Det kräver även mycket av frisören. I detta fall var det Rick Ljung, som är fantastisk på att jobba i skikt. Man sprayar inte allt till en enhet utan håret är lite ledat samtidigt som det håller sig på plats.

Drottning Silvia år 2012: Här är en kamning som inte är stel utan rörlig, med sköna strömlinjeformer i håret. Den ser på ett sätt naturligt ut, utan att för den delen vara ett öppet hår. Det ska gärna se ut som om vinden har tagit tag i håret och lagt det på plats, som på film. Det känns lite romantiskt på något vis, inte för pretatiöst eller stelt utan livfullt och mjukt. När man bär dessa fantastiska juveler är det vackert om håret får vara levande.

 

Av: Margareta Gotthardsson

Foto: All over press, IBL, Stella pictures