Läkarens hemska besked – därför kommer inte Mette-Marit på kungens fest

Beskedet skakade om den svenska kungafamiljen när det kom. Kronprinsessan Mette-Marit, som står exempelvis kronprinsessan Victoria mycket nära, har fått lämna återbud till kungens 50-årsjubileum. Den prinsessan var en av gästerna till den stora banketten i Rikssalen.

Mette-Marit har tvingats sjukskriva sig i två veckor.

– Kronprinsessan kommer därmed inte kunna genomföra det planerade besöket tillsammans med kungaparet och kronprinsen till Stockholm för att fira Sveriges kung Carl Gustafs regentjubileum kommande helg, säger hovet i sitt pressmeddelande.

Ett stort bakslag för kungen och resten av hans familj. De får inte träffa Mette-Marit allt för många gånger på ett år, och det hade självfallet varit extra fint att få dela en så pass speciell kväll med henne.

Men alla tankar går självfallet till Mette-Marit själv. Speciellt med tanke på hennes sjukdomshistorik.

– Det finns dagar då jag måste ställa in saker för att jag är för sjuk. I höstas var jag tvungen att avbryta ett program när jag kom dit på grund av biverkningar. Jag blev ganska sjuk, har hon sagt i en intervju med norska livsstilsmagasinet D2.

Mette-Marit lider av lungfibros. Den är en sjukdom som leder till att vävnaden kring luftrören och lungblåsorna omvandlas till stel ärrvävnad.

– I början märks det kanske inte så mycket, men med tiden kan exempelvis hostan vara så handikappande att man inte vill vistas ute bland folk på samma sätt som förut, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska institutet, i en intervju med Svensk Damtidning.

– Om sjukdomen förvärras och andfåddheten blir mer uttalad kan man inte hänga med på den vanliga söndagspromenaden eller kanske plocka svamp med familjen längre. Man har svårt att gå i trappor, gå i backar och göra aktiviteter som kräver en del av kroppen, aktiviteter man tidigare inte ens reflekterade över som krävande.

Den hemska sanningen är att sjukdomen tenderar att kraftigt sänka en persons väntade levnadsålder. Idiopatisk lungfibros, vilket är den vanligaste sorten, hade tidigare en rapporterad medianöverlevnad på så lite som 3-5 år.

Nu ser prognosen något bättre ut. Enligt Hjärt- och lungfonden kan man leva så länge som tio år efter diagnos och ännu längre med lungtransplantation. Norska hovet har inte gått ut information kring huruvida Mette-Marit genomfört ett sådant ingrepp eller ej.