Norska Ingrid Alexandras enorma arv – förmögenheten som väntar

Prinsessan Ingrid Alexandra, 20, är precis som prinsessan Estelle på en andraplats i sitt lands tronföljd.

Med den positionen kommer inte bara ett enormt ansvar och historiskt arv – det innefattas även av ett imponerande ekonomiskt arv!

Den norska kungafamiljen äger en stor mängd ovärdeliga smycken. De är skapade med de vackraste av ädelstenar och har hundratals år på nacken.

Denna otroliga samling behålls inom familjen och är en del av det arv som prinsessan Ingrid Alexandra kommer att få ta över en vacker dag.

Prinsessan har faktiskt fått ta del av sitt första kungliga arvegods redan för två år sedan vid sin myndighetsdag. Då hade hon äntligen nått åldern då det var tillåtet att bära sin allra första tiara – eller diadem som det mer korrekt kallas.

Det här diademet tillhörde Ingrid Alexandras farfars mormor, prinsessan Ingeborg, och har faktiskt en oväntad koppling till Sverige!

Det är nämligen så att prinsessan Ingeborg var gift med vår svenska kung Carl XVI Gustafs farfars farbror, prins Carl. Carl gav Ingeborg diademet för 124 år sedan och det har vandrat inom den norska kungafamiljen sedan dess.

När Ingeborg gick bort fick kung Haralds syster, prinsessan Ragnhild, ärva diademet och innan hon gick bort 2012 såg hon till att det skulle ges vidare till Ingrid Alexandra. Diademet är en riktig dyrgrip med ett högt affektionsvärde.

Med hjälp av en kartläggning från norska Se og Hør kommer här några fler exempel på de dyrgripar som finns i den kungliga skattkistan!

Först ut har vi Daisy-diademet som kronprinsessan Mette-Marit fick i bröllopspresent av det norska kungaparet. Det är ett antikt diadem från 1910-talet med 23 tusensköne-rosetter i platina och guld.

Just det här diademet ska även ha letat sig in på filmduken och bars av den flerfaldigt prisbelönta skådespelerskan Cate Blanchett i den brittiska filmen "An ideal husband" år 1999.

En annan imponerade dyrgrip – både till utseende och historia – är Smaragdtiaran som bärs av drottning Sonja.

Enligt historikern Trond Norén Isaksen ska den här gröna skönheten ursprungligen ha tillhört Napoléons första fru, kejsarinnan Joséphine av Frankrike!

Smaragderna ska sedan ha vandrat till Joséphines svärdotter Amélie som var gift med kejsar Pedro I av Brasilien. När Amélie sedan gick bort 1873 gick smycket vidare till hennes syster, änkedrottning Josephine av Norge och Sverige. Smaragderna gick sedan vidare till hennes svärdotter Sophie som i sin tur testamenterade dem till prinsessan Ingeborg.

När prinsessan Ingeborg och hennes barn behövde fly till USA under andra världskriget gav hon smaragderna till kung Haralds mamma, prinsessan Märtha, som en sorts försäkring.

Näst på tur är den vackra lila Ametisttiaran. Drottning Sonja ska ha fått den och det tillhörandet smyckesetet 1997 och det har sedan dess använts av både henne, prinsessan Märtha Louise och kronprinsessan Mette-Marit. Numera är det främst Mette-Marit som använder det – och visst klär det henne!

Det gnistrande Vasadiademet ska ha varit en lysningsgåva till prinsessan Märtha från Stockholms stad. Diademet består av 956 briljanter som är infattade i platina och har sedan Märthas bortgång befunnit sig i prinsessan Astrids smyckeskrin. Diademet kommer dock återvända till den regerande monarken den dagen Astrid går ur tiden.

Slutligen har vi drottning Mauds diamantdiadem. Detta maffiga diadem fick Maud som en bröllopspresent av vänner 1896. Det togs sedan över av hennes barnbarn, prinsessan Ragnhild. När Ragnhild gick bort återvände diademet till kung Harald och än är det ingen som burit det sedan dess.

Kanske blir Ingrid Alexandra den som tar diamantdiademet ut på tur nästa gång?

Att värdera den här typen av smycken är nästintill omöjligt då de ofta är en av sitt slag och bär på så mycket historia.

Norska Se og Hør här däremot slagit fast att priset på samlingen rör sig om tiotals miljoner!

Foto: TT / Ida Bjørvik, Det kongelige hoff