Ny intervju – Victorias tårar efter besöket i flyktinglägret

Svensk Damtidning är på plats i Beirut, Libanon, där vi fått en pratstund med en tagen kronprinsessa som under morgonen besökte flyktinglägret Burj Al-Barajneh.

Det är en nästan ofattbar syn. Vattnet rinner över de tjuvkopplade elledningarna över våra huvuden, och de hänger så tätt att man knappt ser himlen.

– Precis där var det en person som dog av en elstöt nyligen, säger någon och pekar mot gathörnet.

Den här tidiga morgonen i Beirut är kronprinsessan Victoria och prins Daniel i flyktinglägret Burj Al-Barajneh. Det är ingen som vet hur många palestinier som lever sina hela liv i de här fallfärdiga husen, men det kan handla om uppemot 40 000. Vi går genom de smala gränderna, mellan tutande bilar och mopeder. Det står lokala säkerhetsmän med kpist överallt och säpo är på tårna.

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel i flyktinglägret Burj Al-Barajneh i Beirut.

Kronprinsessan blir guidad av Claudio Cordone från biståndsorganisationen UNRWA när en fårad kvinna med käpp tränger sig fram.

– Hjälp mig, min dotter har förlorat sin man och kan inte försörja sina barn, säger hon om och om igen.

Flyktingkvinnan Fatima lyckades ta sig ända fram till kronprinsessan under besöket i flyktinglägret i Beirut.

Fattig och utsatt – men tuff. 69-åriga Fatima trängde sig förbi vakterna och ända fram till kronprinsessan för att böna om hjälp åt sin dotter och sina barnbarn.

Efteråt möter jag en tagen Victoria.

Läs mer: Svensk Damtidning på plats! Victorias egna ord om Jordanien-resan

Jag vet inte hur kronprinsessan känner men det här besöket går rätt in i magen.

– Ja det här går rätt in i magen, verkligen! Det är klart man har ju hört och man har läst mycket om sådana här flyktingläger, men det blir så enormt påtagligt när man är här själv. Det är ju därför det här besöket är så viktigt, så att man kan förstå själv.

– Man förstår ju de här människornas situation och deras känsla av hopplöshet, när de bor i generationer på sådana här ställen och inget annat vill än att ge sina barn en bättre framtid.

Och så är situationen så låst?

– Ja den är jättelåst. De säger ju att rent geografiskt så har de här områdena inte förändrats, inte utvecklats, men befolkningen har vuxit enormt. Så det är en jättepåfrestning och det här är ju inte ett sätt man ska behöva växa upp på. Men säkerhetsläget och situationen i regionen gör ju att sådana här platser uppstår.

Kan kronprinsessan ändå känna något hopp?

– Jo, men alltså… Hopp, det är kanske lite stort på något sätt. Men det finns ju ljuspunkter. Framför allt skolorna. Det är SÅ viktigt att det finns stöd till skolorna här, så att det finns en plats där barnen kan påverka sin framtid och utvecklas framåt och få en chans att på sikt försörja sin familj.

Det är till just en skola som vi går sedan. Och det är utanför Al-Yarmouk-skolan det händer. De fyra flickorna på trappan börjar plötsligt sjunga Du gamla du fria – på svenska.

Victoria besöker en skola i Beirut.

Kronprinsessan tappar faktiskt hakan, och framåt andra versen går det inte längre. Hon torkar bort tårarna ur ögonen, efter en morgon med så många starka känslor.

Barnen sjöng på svenska för Victoria.

Läs mer: Vilket möte – Victoria och Rania var nära att näskrockas

Foto: Jonas Ekströmer/TT