Olavs farliga kärleksresor till Märtha – verkliga historien bakom "Atlantic crossing"

Klockan är 00.20 tisdag 9 april 1940 när flygplanens muller hörs över Oslo. Det väcker kronprins Olav, hans svenskättade hustru Märtha och deras tre barn, prinsessan Ragnhild, prinsessan Astrid och prins Harald (Blivande kung Harald V) ur deras sömn.

Tyskarnas blixtangrepp på det neutrala Norge är ett faktum. Invasionen är ett faktum. Ultimatumet: Acceptera en villkorslös kapitulation.

Men norska regeringens svar är lika snabbt som solklart: “Vi ger oss inte frivilligt, motståndet har redan börjat”.

När kanonerna på fästningen Oscarsborg sänker Tysklands hypermorderna kryssare Blücher i Oslofjorden får kungafamiljen den respit de så väl behöver. Kung Haakon VII, kronprins Olav, Märtha och barnen lämnar 07.00, tillsammans med regeringen, hals över huvud den norska huvudstaden.

Färden går via tåg norrut till Hamar med de tyska trupperna hack i häl. 100 tyska specialutbildade fallskärmsjägare skickas för att ta upp jakten på Norges styrande.

Hamar blir snabbt osäkert och flykten går vidare till Elverum. Här mobiliserar kung Haakon, kronprins Olav och arméledningen motstånd och i slaget vid Midtskogsgården får man tillfälligt stopp på erövrarna.

Kronprinsessan Märtha och barnen kastar sig i bil och åker mot den svenska gränsen. Sverige är hennes forna hemland och där ska tryggheten finnas. Där ska de få hjälp att undslippa tysk fångenskap.

Döm om kronprinsessans förtvivlan och panik när gränsvakterna först vägrar släppa in följet. Allt medan fienden snabbt närmar sig bakifrån upprepar den beväpnade svenska militären att de har sina order och att de, trots att de mycket väl vet vem hon är, inte tänker lyfta på vägbommen.

Det här är ett svek som dåvarande kronprins Olav, sedermera kung Olav V, bär med sig fram till sin död 1991:

– Kung Olav hade problem med att ta till sig att svenskarna inte släppte in hans hustru kronprinsessan Märtha och oss barn 1940, har Norges nuvarande kung Harald V, tre år vid tillfället, sagt i en intervju.

– Jag minns det inte själv men vi har fått oss berättat att vi närmast måste slå oss in i Sverige. Detta trots att min mor kronprinsessan Märtha var född svensk.

Kronprinsessan och barnen tar sig med nöd och näppe in i landet. Men väl där blir situationen inte mycket bättre. Vår svenske regent Gustav V är mer eller mindre uttalat tyskvänlig och rädd för att brorsdotterns närvaro ska provocera fram en nazistinvasion också av Sverige. Efter påtryckningar från tyska ambassaden påstås han uttryckligen kräva att Märtha ska resa tillbaka till Norge och bli lydprinsessa åt ockupationsmakten. Det sistnämnda tillbakavisas dock av en rad historiker.

Det här är något den norska kungligheten under inga omständigheter kan acceptera. Hon, kung Haakon och kronprins Olav är överens. Sverige är inte säkert för henne och barnen. De måste lämna landet.

Lösningen blir en smula oväntad. Det norska kronprinsparet har året innan, 1939, varit på en succéartad och bejublad turné i USA. De har lärt känna president Franklin D Roosevelt och hans hustru Eleanor väl. Och det är de som nu skrider till undsättning.

Enda vägen ut är via nordliga hamnen Linhammar i finska Petsamo. Det är den exportväg som återstår västerut efter tyskarnas attack. Dit skickar Roosevelt fartyget American Legion. På båda sidor av skeppet är gigantiska amerikanska flaggor målade, detta för att markera neutraliteten (USA går inte med i Andra världskriget förrän 8 december 1941, efter bombningarna av Pearl Harbor).

Den 15 augusti 1940 stiger kronprinsessan Märtha och barnen ombord tillsammans med bland andra Märthas finlandssvenska hovdam Ragni Østgaard och hennes yngsta son Einar. Tolv dagar senare lägger fartyget till i New York.

Hemma i Norge har det sista officiella motståndet fallit. Kung Haakon, kronprins Olav och regeringen som lämnat landet 7 juni, bildar en mycket aktiv exilregering i London. Kronprinsparet skiljs nu åt av ett världshav och ett brinnande krig.

Väl i USA umgås kronprinsessan Märtha flitigt med Franklin D Roosevelt och hans Eleanor. Presidentparet blir som en ställföreträdande familj för exilnorskarna. Roosevelt ger dem ett hus, löser barnens skolgång och överraskar genom att köpa en hund. De firar jul tillsammans, reser till presidentens sommarresidens och prinsessan Ragnhild, prinsessan Astrid och prins Harald badar i Vita husets simbassäng.

– Roosevelt var absolut som en farfar för oss. Han tog hand om oss och efterhand blev mamma, pappa och han väldigt goda vänner, har Astrid berättat i en intervju för NRK 2001.

En av orsakerna till att kronprinsessan Märtha kommer så bra överens med Franklin D Roosevelt är hennes charmiga sätt och annorlunda infallsvinklar på tillståndet i världen. Hon talar förutom norska, svenska och danska även franska, tyska, engelska och en smula italienska. Märtha har lätt att ta kontakt med personer och levererar historier presidenten normalt inte får höra från diplomater, politiker och militärer.

Sammanlagt spenderar kronprinsessan 248 dagar med Franklin D Roosevelt mellan åren 1940 och 1945. Deras publika höjdpunkt tillsammans sker när Märtha talar inför den församlade världspressen i september 1942 när USA ger ubåtsjagaren Kung Haakon VII till Norge.

– Hon arbetade hårt för att Norge skulle bli känt i USA under kriget. Också den insats som Norge gjorde inom handelsflottan och de styrkor som fanns i England och delvis i Kanada. Hon gjorde ett bra arbete för att lyfta fram vad vi bidrog med, har Harald V sagt i en intervju.

Samtidigt som familjen befinner sig i USA bedriver kronprins Olav och pappa kung Harald VII en hårdnackad kamp mot nazismen från exilen i England. De är båda galjonsfigurer och själva sinnebilden för det norska motståndet mot tyskarna. Men Olav besöker även sin familj på andra sidan Atlanten. Hemlighetsmakeriet i samband med de farliga resorna är stort.

– Inte ens min mamma visste när han skulle komma. Det skulle hållas så hemligt. Mamma fick kanske veta det en dag innan, men inte mer än så, har kung Harald V berättat.

Olav tvingas vara ifrån sin familj upp till tio månader per år, kriget igenom. Men så, den 8 maj 1945, kapitulerar Tyskland och Hitlers dröm om det tusenåriga riket är äntligen krossat.

Bara fem dagar efter krigsslutet, den 13 maj, är Olav, tillsammans med en handfull statsråd tillbaka i sitt älskade Norge för att åter sätta i gång en regering på fosterländsk jord. Fram till dess att kung Haakon 7 juni återvänder tillsammans med kronprinsens familj fungerar han i pappas frånvaro som regent.

Jublet vet inga gränser bland folket när kungafamiljen åter är samlad på hemmaplan. Deras engagemang och handlingskraft från utlandet för Norges sak under de svåra krigsåren väcker vördnad.

Eftersom drottning Maud, maka till Haakon, går bort redan 1938 är Märtha first lady och hon hjälper kungen med många officiella sysslor. Hon håller nyårstalet till nationen två gånger, 1946 och 1950. Kallas hela landets hjältinna och moder.

Men den folkkära prinsessan får aldrig bli drottning. Märtha blir sjuk. Kronprinsessan smittas med hepatit under en ryggoperation i Boston 1947. Hon får gulsot. Den utvecklas till skrumplever. 1954 orkar inte kroppen mer. Märtha avlider på Rikshospitalet i Oslo den 5 april, bara 53 år gammal.

Kronprins Olav är förkrossad. Hans livs kärlek har gått bort.

– Han sörjde henne fram till sin död, har prinsessan Astrid berättat i en intervju.

Franklin D. Roosevelt har gått ur tiden redan 1945. Det är hustrun Eleanor som levererar USA:s avsked av en kär vän:

"Hon kommer för alltid att representera de finaste egenskaper en kvinna kan ha: mod, tålmodighet, godhet och generositet".

Tre år senare sörjer Norge igen. Den 21 september 1957 går Haakon VII bort efter en tids sjukdom. Kronprins Olav är nu kung. Och han är, precis som sin far, en älskad och hyllad monark.

När Olav en gång får frågan av USA:s dåvarande vicepresident George Bush hur det är möjligt att han rör sig ute utan livvakter svarar kungen utan att tveka:

– Jag har ju fyra miljoner av dem.

“Atlantic crossing” sänds måndagar 21.00 på SVT1. Avsnitt finns på SVT Play.