Charlotte Gyllenhammar i personlig intervju: Det var speciellt att växa upp i en offentlig familj

Charlotte Gyllenhammar i personlig intervju: Det var speciellt att växa upp i en offentlig familj
Annons

Den griper tag i mig, Charlottes konstverk Cast; en video av en kvinna, iklädd underklänning, som sitter på en snurrande plattform. Rak i ryggen och nästan upplyst sitter hon där och får hett gips kastat på sig från okända män och kvinnor.

Det här är en dröm för mig att få skapa

Annons
Annons


– Jag har velat gestalta det här verket i tio års tid, men inte hittat rätt form, förrän nu, då jag kom fram till att det är en film.
– Det är både en upphöjning och en skändning på samma gång, som med många av mina skulpturer. För mig sitter hon upphöjd i centrum, hon spelar en roll, men samtidigt är hon verkligen utsatt eftersom kastandet sker på riktigt.
Charlottes verk betraktas ofta som kusliga, med något obekant över sig. Terrorism, fångenskap och framför allt identitet är återkommande teman, och jag frågar hur hon har präglats av att växa upp som offentlig person?
– Jag är född i en offentlig, privilegierad familj, och mycket har varit bra. Vi har haft det gott ställt, men för ett barn är offentligheten ibland en plåga. Jag ville inte att andra skulle peka ut mig, jag ville inte skilja ut mig eller stå utanför, det vill inget barn.
– Att växa upp i en offentlig familj gör att en del saker blir starkt förstorade. Att andra redan har en bild av dig. Där tyckte många det var spännande att vi var ”berömda och rika”, men jag ville bara vara med i gemenskapen, inte stå utanför.

Charlottes privata familjebild med pappa, mamma och syskonen.
Charlottes privata familjebild med pappa, mamma och syskonen.
Annons

– Ibland var jag ”poppis” och någon man ville leka med, ibland var jag en udda fågel. Det har alltid varit svårt för mig att förhålla mig till de här vändningarna. Att det finns en uppfattning om mig innan vi träffats.
Konst, litteratur och musik har alltid funnits i Charlottes liv och hon visste redan i tidig ålder att hon ville följa sin konstnärliga passion.
– Vårt hem var fullt av konst, litteratur och musik. Vi bodde i Stockholm under Moderna Museets storhetstid med Pontus Hultén som chef och Niki de Saint Phalle’s skulpturer. Min mamma läste väldigt mycket och gav mig böcker. Musiken var också viktig då min farmor alltid haft ett stort musikintresse som även pappa utvecklade.
Och morfar, som var den tidigare Volvochefen, samlade på förstaupplagor av svensk litteratur.
– Han grät när man läste Nils Ferlin, berättar Charlotte med ett leende.
Charlotte tillbringade sina första år i Stockholm men bodde i Göteborg under skolåren. Teckning var favoritämnet, och efter gymnasiet blev det utbildning vid Hovedskou målarskola i Göteborg. Som 19-åring flyttade hon tillbaka till Stockholm och utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan, följt av studier vid Royal College of Art i London.
– Jag kände att det var viktigt för mig att gå min egen väg. I Göteborg var jag Volvochefens dotter, men i Stockholm och i London fick jag vara mig själv.

Charlotte har alltid haft et stort behov av att vara ensam.
Charlotte har alltid haft et stort behov av att vara ensam.

Kanske kom tiden i London att prägla Charlottes konstnärskap på mer än ett sätt.
– Ja, när jag bodde i London förklarade Storbritanien och USA krig mot Irak, och Royal Collage of Art, där jag studerade, låg på Queens Gate, precis mellan Kuwaits och Iraks ambassader. Det var speciellt att bo i England då, det är ett tillstånd som har etsat sig fast hos mig.
Men Charlotte har också påverkats av sin familjehistoria:
– Ja, farmor var judinna så jag har burit med mig förintelsen sedan jag var barn. Jag har ett allvar i mig och vill inte att vi ska glömma eller förminska.
Charlottes genombrott som konstnär kom 1993, när hon hängde en 120 år gammal ek upp och ner över Drottninggatan i Stockholm. Det följdes av flera offentliga verk och skulpturer runt om i landet. Idag är Charlotte sedd som en av Sveriges främsta konstnärer med verk på såväl Moderna Museet i Stockholm som National Museum of Women in The Arts, i Washington DC och Power Station of Art i Shanghai. Men vad sa egentligen familjen, med direktör Gyllenhammar i spetsen, om dotterns val av karriär?
– Jag fick uppmuntran och beröm men självklart var det några ögonbryn som höjdes när mina föräldrar förstod att jag ville göra detta på riktigt. Men faktiskt har jag känt att jag fått stöd.
– Jag och min mamma pratade särskilt om att det är ett ensamt arbete som kräver att man klarar pressen på sig själv och från sig själv. Jag har alltid ställt oerhört höga krav på mig själv, att orka utvecklas och fortsätta framåt.

Annons
Barn är ofta centralt i Charlottes konst – här utställningen Natt på Fotografiska 2016.
Barn är ofta centralt i Charlottes konst – här utställningen Natt på Fotografiska 2016.
2012 fick Charlotte Prins Eugen-medaljen av kungen.
2012 fick Charlotte Prins Eugen-medaljen av kungen.

Men ensamheten är inget som stör Charlotte, tvärtom var det något hon valde redan som barn.
– Jag har alltid tyckt om att vara själv. Mina föräldrar ville så klart att vi syskon skulle vara tillsammans, spela tennis och skickas bort på resor, men jag ville helst vara själv och måla.
Konstverk med barn är lite av Charlottes signum, och givetvis påverkar de egna barndomsminnena till viss del.
– Barn får människor att reagera annorlunda, vilket fascinerar mig. Vi vuxna vill vara starka och kan verka oberörda, men så kommer ett barn in med sin närvaro och sin blick och får människor att reagera annorlunda.
Förutom att gjuta liv i sina barndomsminnen har Charlotte också låtit gjuta av sig själv, en minst sagt annorlunda upplevelse.
– Det var som en blandning av spa och tortyr! Först rakade jag bort allt kroppshår och smorde in mig i vaselin, sedan bakades jag in i det varma gipset som stelnade. Klaustrofobiskt men intressant, lite som en pånyttfödelse.
Charlottes konst kräver mod, inte bara av konstnären utan även av betraktaren. Jag slås av tanken att Charlotte är som en politiker i konstform.
– Vad roligt att du säger det! Jag har faktiskt fått en utställning kallad för politisk.
Charlotte anser också att det är bra att bryta upp ibland. För några år sedan flyttade hon med familjen till New York, och idag delar hon sin tid mellan Stockholm och Ibiza.
– Vi har goda vänner där från hela världen och för några år sedan ritade min man ett hus där tillsammans med en arkitekt. Jag var själv med och ritade min ateljé! Jag tycker mycket om Stockholm, där jag har uppdrag, medarbetare och möten. Stadslivet är mer praktiskt och hektiskt. Men på Ibiza hittar jag en existentiell dimension, med mer tid för fördjupning och eftertanke. Det är avgörande för mitt skapande!

Annons
Med maken Carl på Polar Music Prize
Med maken Carl på Polar Music Prize.
Charlotte tävlade med Erik Niva i På Spåret 2016.
Charlotte tävlade med Erik Niva i På Spåret 2016.
Charlottes fontän Mother i Hyllie i Malmö
Charlottes fontän Mother i Hyllie i Malmö.
Annons

Foto: TT samt Privat

Mer om svenska och internationella kungligheter, societet och kändisar från oss på Svensk Damtidning:

Dela på:

4 kommentarer till “Charlotte Gyllenhammar i personlig intervju: Det var speciellt att växa upp i en offentlig familj”

  1. Bror skriver: 6 januari, 2020

    Uppväxten i en “offentlig familj” må ha varit “speciell”, men ändå knappast i paritet med de existentiella skälvningar parbildningen med Erik Niva i På spåret gav upphov till.
    Aldrig tidigare i svt:s historia har väl ett personligt lidande gestaltats uttrycksfullare än då. Jag får fortfarande flashbacks av fasa vid minnet.

    PS
    Ett särskilt tack till artikelförfattaren Maria Roswall.
    Hon är inte bara skrivkunnig, hon kan också sitt ämne,
    är väl påläst och kan skilja huvudsak från bisak.
    Det är vi inte bortskämda med på det här stället. Tack!


  2. josefin skriver: 6 januari, 2020

    Tack SvDam, detta var trevlig läsning


  3. Lena Ingeby skriver: 7 januari, 2020

    Vilken välskriven och intressant artikel! Jag blev väldigt glad! Heja Svensk Dam – ni är något rätt på spåren !


  4. Helene skriver: 7 januari, 2020

    Tack till Maria Roswall, med förhoppning att vi får uppleva flera artiklar av denna dignitet.


This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Annons
Annons
Annons
Laddar