Gunilla Perssons lycka! Bekräftar relationen med Melloartisten

För fjorton år sedan fick den svenska tv-publiken stifta bekantskap med Gunilla Persson för första gången. I Svenska Hollywoodfruar gjorde hon succé med sin teatraliska, frispråkiga och något dramatiska persona.

Nu siktar hon på att skildra den sidan i musikalisk form, när hon nu ställer sig på Melodifestivalens scén för att framföra låten ”I won't shake (La la Gunilla)”, skriven av Fredrik Andersson.

– Jag har aldrig gjort något sånt här stort i musikväg. Däremot har jag faktiskt varit i Japan och uppträtt i en show. Det här var 1980, jag var jätteung och åkte tillsammans med fem andra svenska tjejer och bildade en grupp som hette Happy Ladies. Japanerna tog emot oss med öppna armar och trodde vi var stars, säger Gunilla Persson till Svensk Damtidning.

Med stranden och havet som fond lever Gunilla Persson i sitt eget lilla paradis i Pacific Palisades, Los Angeles. Eftersom hon är bosatt i USA sedan flera år tillbaka har hon inte följt Melodifestivalen på samma sätt som många andra svenskar.

– Man blir lite avskärmad vad som händer ibland i Sverige, men det är väldigt kul att få träffa alla artister och låtskrivare, säger Gunilla och avslöjar att det faktiskt finns en annan Melloartist som hon har väldigt fin kontakt med.

– Ja! Samir Badran är en god vän till mig. Jättetrevlig och underbar. Vi gjorde en tv-serie tillsammans en gång i tiden som hette Realitystjärnorna på godset. Det var en fantastisk upplevelse som pågick en vecka.

Än i dag har de en fin kontakt och brukar höras vid på telefon. Gunilla säger att Samir alltid brukar stötta henne och komma med peppande ord, något som hon uppskattar enormt mycket.

Det kan också behövas när hon, till skillnad från Samir, gör premiär i musiktävlingen. Hon hymlar heller inte med att det finns en viss nervositet, även om hon älskar att befinna sig i rampljuset.

– Jag är ju en perfomer och något av en exhibitionist. Jag tycker om när folk tittar på mig, haha. Som sagt, jag vet inte själv hur det kommer gå. Man får hoppas att man inte svimmar, eller hur?

Foto: TT