Intervju! Sylvia Vrethammar firar 50 år som artist

Att träffa Sylvia är som att svepas in glamourens värld, om så bara för en intervju, toppad med ett glas bubbel. Färgstark, elegant och full av liv. Bestämd, flirtig och med glimten i ögat.

Sylvia Vrethammar, 74, firar 50 år som artist och vi träffar en sprudlande, vacker och lycklig kvinna som själv beskriver att hon är i ”sin prime”.

– Precis så! Jag har aldrig känt mig så fri i min musik och på scenen, som jag gör nu. De här åren samlas liksom ihop nu på mitt senaste album och även på scenen när jag gjorde min jubileumskonsert.

Vi pratar om hennes karriär och vilka minnen som etsat sig fast lite extra.

– Att fira 50 år är nästan overkligt, alla resor, alla möten! Att få stå i Albert Hall som jag gjorde 1980; då när man är där hinner man inte reflektera men nu när jag tittar tillbaka blir jag lycklig och stolt. Min skatt, allt jag fått vara med om och alla fantastiska musiker jag har fått arbeta med.

Med programmet Sylvia 24 som sändes 1969 fick dåtidens främste tv-profil, Lennart Hyland, upp ögonen för Sylvia. Han bad henne om att bli värdinna i Hylands Hörna, landets omåttligt populära underhållningsprogram.

– Det är svårt att beskriva känslan, jag blev förvånad när jag fick förfrågan och jag visste så klart inte hur stort programmet skulle bli. Det var det första som sändes i färg, haha! Tänk att jag varit med så länge!

– Jag lärde mig jättemycket, att jobba framför kameran och att vara i en sådan stor produktion. Lennart var väldigt erfaren och jag var total nybörjare. Men det var också en jobbig tid både psykiskt och fysiskt. Det här var heltid i flera månader och vi hade tre timmars livesändning varje lördag. Men musiken och alla artister jag fick träffa var fantastiskt!

En annan stor upplevelse var Rio de Janeiro, och Sylvia får något drömskt i blicken när hon berättar om första resan dit och vad den gjorde med henne.

– Gud vilken upplevelse det var! Första resan dit var 1970, jag skulle dit för att representera Sverige i den stora sångfestivalen med låten ”Det ljuva livet”. Jag var helt grön i så stora sammanhang och plötsligt ska jag gå ut på en scen på en gigantisk arena med över 30 000 personer i publiken. Jag föll för Brasilien direkt, klimatet, musiken, människorna. Som att komma hem – och sedan dess har jag alltid de brasilianska rytmerna med mig.

Superhitten Eviva España, som skrev in henne i Guinness Rekordbok och sålde i mer än en miljon, har hon dock blandade känslor för:

– Det är inte en av mina favoriter, jag är mer åt jazzhållet. Om jag ska vara ärlig störde jag mig på den där ”tralla-la-låten” men de tjatade på mig att spela in den och jag kände på mig att den kommer bli en hit, berättar Sylvia och brister ut i refrängen.

Nya albumet Vortex, som hon släppte i somras, har helt andra toner. Här vill Sylvia få oss att uppmärksamma en lugnare musikform.

– Jag älskar skivan! Namnet bara stod där på min skärm en morgon när jag satte på datorn. Det var min man Alex som skrivit det, och när jag fick reda på att Vortex är både ett tillstånd och att vara i mitten av en vind, då kände jag att det är precis där jag vill vara! Skivan är en produktion där vi leker med olika tempo, och där jag vill locka till att lyssna på pauser i musiken.

I höstas hade Sylvia och maken Alex en bejublad jubileumskonsert i Konserthuset. Rytmer från jazz, schlagers, pop och influenser från Brasilien – allt får rum i Sylvias nya musik vilket också avspeglar hennes person, denna friska, sprudlande blandning.

– Jag känner mig sprickfärdig av glädje och hela jag är ett stort pirr! Att få skapa denna konsert och Vortex har varit magiskt på alla sätt, musikerna är ett sådant fantastiskt gäng. Och så är jag otroligt kär i min make, vi trivs oerhört bra tillsammans och jag njuter varje dag.

Bröllopet ägde rum med pompa och ståt för fyra år sedan, i parets vackra hem Chateau Sylvia i Tyskland. Men då hade de varit ett par i hela 25 år. Både Sylvia och Alex var gifta när de träffades, men kärleken gick inte att stoppa.

– När jag mötte Alex första gången kände jag direkt att ”nu kommer mitt liv att förändras”. Det kände vi båda två, men vi hade stor respekt för våra respektive förhållanden och vi skyndade inte på något utan försökte ta det lugnt för alla inblandades skull.

Att Sylvia är en stark person som följer sina känslor är uppenbart. Hon berättar om åren med sin första make, musikern Rune Öfwerman, och om hur det var när hon och Alex träffades.

– Rune och jag hade ett jättefint liv, och han har lagt grunden till det jag byggt upp idag. En skilsmässa är oerhört smärtsam att gå igenom men man måste vara sann mot sig själv och sina känslor. Jag är en person som respekterar min intuition mycket, den är min vägvisare både i musiken och i kärleken. Och med Alex var det så tydligt; jag hade inget annat val än att gå mot ett nytt liv med honom.

Några barn har det inte blivit och även om Sylvia gärna skulle ha blivit mamma, är det ingenting hon lägger alltför stor vikt vid.

– Det är inget jag har valt men jag ser det som att så här blev mitt liv och då var det nog förutbestämt att det skulle bli så. Jag känner stor tacksamhet för allt jag har i livet, varje dag tänker jag på allt jag har omkring mig, allt som jag och Alex har skapat under våra 29 år och då blir jag full av energi!

– Jag har också haft Runes fyra barn och mina syskonbarn. Och sedan kom Alex in i mitt liv med sin son Damien, som bara var två år när vi träffades. Så honom har jag fått följa!

Det går inte att ta miste på att Sylvia är på en väldigt bra plats i livet. Vi kommer återigen in på att livet bara blir bättre med åren och att åldras inte är negativt alls, tvärtom. Med åren kommer livserfarenhet, vilket ger styrka och självsäkerhet.

– Att inte tänka lika mycket på vad andra tycker eller tänker är befriande! Den här konserten jag haft, och min nya skiva, är som en fin juvel för mig.

Foto: Hessman & Liljeton, TT