Jenny Strömstedt stöttas efter svåra tiden med maken Niklas: “Sorgen är djup”

Makarna Jenny och Niklas Strömstedt var i slutet av oktober med om alla djurägares mardröm. Deras älskade katt Kerstin blev sjuk, och de tvingades fatta det jobbiga beslutet att avliva henne.

Men Jenny och Niklas har i sorgen funnit stöd i ett helt land. Katten Kerstin var ju faktiskt mer än bara ett husdjur.

Under sina elva år på jorden hann Kerstin, som var en Devon rex, göra ett riktigt stort avtryck.

Det är inte alla katter som kan titulera sig författare, men med lite hjälp av Niklas Strömstedt och konstnären Lars Lerin släppte hon tidigare i år boken Vid slutet av regnbågen väntar en katt.

Dessutom har Kerstin haft ett eget Instagram-konto, där följarna har fått ta del av hennes poetiska vardagsbetraktelser. För familjen Strömstedt var hon ju också en älskad familjemedlem.

I Nyhetsmorgon har Jenny tidigare berättat om sorgen efter ett husdjur, och att hon upplever att den inte riktigt tas på så stort allvar.

– Jag kände mig knäpp, sa hon i studion.

Men då fick hon höra betryggande ord av psykologen Anna Bennich.

– Sorg efter en älskad varelse som har betytt något ser likadan ut, konstaterade Anna då.

Nu har det snart gått en dryg månad sedan Kerstin lämnade jordelivet, och stödet Jenny och Niklas fått under denna svåra tid går inte att ta miste på.

Trots att Jenny menade att många inte tycks förstå hur man kan sörja ett djur, är det tydligt att det faktiskt finns en hel del som gör det.

På Instagram laddar hon upp en bild på brev, presenter och teckningar tillägnade Kerstin som de fått skickade till sig efter hennes bortgång.

"Tack från djupet av våra hjärtan för alla omtänksamma brev, små presenter, teckningar och tankar efter katten Kerstins död. Jag är usel på att gå till brevlådan så alla får inte svar direkt men känn er träffade, vi ser allt." Skriver hon och fortsätter:

"Min lärdom efter att ha läst över tusen meddelanden ni skrivit: fortsättningsvis bekräftar vi varandra i känslan av förlust också efter ett husdjur. Sorgen kan vara stor, men skämmas över den, det gör vi aldrig mer"

I kommentarsfältet stöttas hon fortsatt av människor som varit i samma sits.

"Det är bland det värsta. Att man sörjer djupt och samtidigt ska skämmas för att det ”bara är en katt”." Skriver en följare.

"Fick hem askan efter min idag som vandrade över till andra sidan några dagar efter Kerstin ❤️ Sorgen är stor" Stöttar en annan.

Foto: TT