Populärt: Drottning SilviaKronprinsessan VictoriaPrins DanielPrinsessan MadeleinePrinsessan Sofia

Läs sista intervjun med Lill-Babs: "Jag ångrar ingenting"

04 apr, 2018, 13:00 
AvAnnaClara von Hofsten
I fjol möttes vi sorgebeskedet att folkkära Barbro Svensson gått bort. Kort innan hennes 80-årsdag träffade Svensk Damtidning Lill-Babs, vilket blev den sista intervjun med stjärnan.
Annons

“Det är visst någon gammal tant som ska fylla 80 snart.” Orden är Barbro “Lill-Babs” Svenssons, och den där tanten, det är hon själv det. Barbro och jag träffas för att äta födelsedagslunch på hennes stamkrog på Östermalm, och direkt efter ska hon iväg för att titta på festlokal.

För självklart vill Barbro ställa till med kalas för att fira födelsedagen, och det blir inte ett utan två: ett i Stockholm och ett i Järvsö, för Barbro har ju som bekant en fot på den stockholmska asfalten och en i den hälsingska myllan.

Fotograf Charles Hammarsten fotograferade Barbro när hon var på Kanarieöarna för att jobba i januari i år. Kort innan hennes 80-årsdag träffade Svensk Damtidning Lill-Babs.

Men det hon framför allt har är båda fötterna på jorden – en mindre divig superstjärna går nog inte att hitta. Efter ett helt liv i showbiz älskar Barbro fortfarande sitt jobb, och att byta om bakom ett piano eller kissa i en hink bekommer henne inte det minsta.

Annons

– Det spelar absolut ingen roll var jag spelar eller hur stor min publik är, huvudsaken är att jag får göra folk glada och skämma bort dem lite. Numera uppträder jag ofta på ålderdomshem, och det är en fantastisk publik, man kan inte tänka sig bättre!

– Min gammelmormor sa en gång att man blir lycklig av att skämma bort andra. Och det stämmer verkligen. För gör man en god gärning får man så mycket tillbaka, det kan vara något så enkelt som att öppna en dörr och få ett leende tillbaka. För mig är det sann glädje att ge välgörenhetskonserter och sedan få åka ner till Amazonas och titta på alla skolor de kunnat bygga för pengarna!

Över 60 år som artist! På senare år har det blivit många uppträdanden på ålderdomshem, på Kanarieöarna eller på privata partyn.

Men Barbro berättar att hennes revisor inte är lika glad, han brukar skälla på henne för att hon jobbar för mycket gratis.

Annons

– Ja, jag är dålig på att ta betalt, så jag är inte rik på pengar – men jag känner mig väldigt rik på kärlek och insikter. Det är mycket viktigare!

Jag undrar försynt om hon inte någon gång, med ålderns rätt och efter 63 år på scenen, har känt att det är dags att trappa ner bara lite, lite – men då tittar hon nästan strängt på mig med sina intensivt blå ögon och frågar vad det är hon ska göra i stället som är så mycket viktigare och roligare?

Barbro är nyss hemkommen från Kanarieöarna och har en klädsam solbränna som verkligen framhäver hennes vackra ögon. Men semester? Inte då.

– Nej, jag var på Kanarieöarna för att jobba, jag och mina musiker ses där varje år vid den här tiden för att planera och prata ihop oss. Och så gjorde vi förstås några spelningar på hotellet där vi bodde.

– Men jag HAR faktiskt börjat ta det lite lugnare; i somras hade jag ledigt tio dagar i sträck och det har aldrig förr hänt.

Annons

Och inte nog med att Barbro håller ett arbetstempo som kan göra vilken 25-åring som helst grön av avund, hon är också en synnerligen engagerad och omtänksam mamma, mormor, svärmor och vän.

Under vårt drygt timslånga samtal får Barbro inte mindre än 16 (!) sms och telefonsamtal. Ena gången är det hennes bror, andra gången en vän och tredje gången är det dottern Malin som är på väg hem från Mallorca med sonen Isak – efterlängtade förstås!

– Och Isak har sagt att han önskar sig mormors köttfärssås till middag, så i kväll lagar jag middag till alla barn och barnbarn som kan komma. Det ska bli jättekul att ses!

Barbros älskade familj. Malin Berghagen med barnen Isak Nilsson, Linn Nilsson, Christopher Taylor och Love Taylor, Kristin Kaspersen med barnen Leon och Filip samt Monica Svensson.

Det är ingen hemlighet att Barbro är en synnerligen engagerad mamma och mormor, men så har hon ju också levt ett intensivt familjeliv under väldigt lång tid: hon blev mamma som 16-åring och mormor som 37-åring.

Annons

I dag har det blivit sammanlagt nio barnbarn: äldst är Monicas dotter Jennifer, 43, och yngst är Kristins son Leon, 14. Barbro ser till att hålla kontakten med dem alla men upplever precis som de flesta andra mormödrar att det är svårt att konkurrera med ungdomarnas skärmar.

– Ja, så är det ju. Det är ju också så att deras mammor kommer först, det är inte mig de vänder sig till först, och så ska det ju vara. Men jag brukar ändå få ta del av mycket, de pratar till och med om sina kärleksbekymmer med mig.

Barbros barn och barnbarn lever aktiva liv och befinner sig inte sällan på resande fot. Hur lyckas de över huvud taget ses, undrar jag?

– Självklart är det svårare att få ihop det nu när barnbarnen är stora – alla är ju mitt uppe i livet med jobb, plugg, relationer och allt möjligt. Men man får prioritera, och det gör vi.

Tillsammans med döttrarna Kristin Kaspersen och Malin Berghagen. De tre står varandra oerhört nära.

Barbro tycker att hon har ett jättebra liv, med massor av kärlek från barn och barnbarn. Men visst händer det att hon längtar efter en ny kärlek. Inte minst när strålkastarna slocknat och hon sitter själv på sitt hotellrum. Eller när väninnorna går hem arm i arm med sina män.

Annons

– Att leva själv är väldigt skönt, men att vara ensam är otroligt tråkigt. Så är det någon karl som sätter krokben för mig och är trevlig, snäll och sådär, så kan det väl hända att jag blir kär. Vem vet, säger Barbro med ett leende.

En sak vet i alla fall Barbro med säkerhet: hon kommer aldrig mer att ge sig in i en relation som inte är bra för henne. Men så har det inte alltid varit – när Barbro i dag tittar tillbaka på sitt liv och sina kärleksrelationer kan hon ibland bli lite sorgsen. I sin längtan efter kärlek och bekräftelse har det hänt att hon accepterat för mycket, det kan hon se i dag.

– Jag längtade efter bekräftelse och ömhet, och efter en man som jag kunde luta mig emot. Så ibland stannade jag för länge i förhållanden som inte var bra för mig, där jag misstog svartsjuka och kontroll behov för kärlek. Och mitt dåliga självförtroende hjälpte ju inte till.

– Då såg jag bara mina fel och brister och tyckte jag var tjock och ful. Nu, när jag ser gamla bilder, så undrar jag varför. Jag var ju jättefin, säger Barbro.

Att Barbro ibland kunde längta efter stödet från en man är inte svårt att förstå. Hon blev ensamstående mamma vid 16 års ålder och fick så småningom två flickor till. Hon hade visserligen under alla år ett starkt stöd i mamma Brita, som tog hand om Monica och sedermera även Malin och Kristin.

Annons

Men det gjorde å andra sidan att ett tungt ekonomiskt ansvar landade på Barbros unga axlar. Eftersom hennes mamma tog hand om hennes barn och därmed inte kunde förvärsarbeta, måste Barbro försörja även sina fyra yngre syskon. Pappan fanns inte riktigt med i bilden eftersom han hade problem med alkoholen.

Barbro hade dessutom ungefär 200 turnédagar om året, och när hon äntligen var ledig så prioriterade hon förstås sina döttrar. Tiden för att vårda en kärleksrelation var med andra ord snudd på obefintlig. Men i dag är läget ett annat, barnen är sedan länge vuxna och Barbro kompromissar inte längre bort sig själv.

– Men jag är fortfarande inte vän med mitt utseende. Fast det var ju ännu värre när jag var ung, då såg jag bara mina fel och brister och tyckte jag var tjock och ful. Nu, när jag ser gamla bilder, så undrar jag varför. Jag var ju jättefin!

– Då kan jag faktiskt känna att jag har mer sex appeal i dag – det har ju inget med ålder eller former att göra, utan det sitter i personligheten, i utstrålningen. Och jag känner mig fortfarande ung inombords, trots att jag är gammal och rynkig. Jag blir faktiskt chockad varenda gång jag går förbi en spegel och ser hur gammal jag ser ut.

Men även om Barbro inte riktigt är vän med sin ålder, är hon glad och tacksam över det liv hon lever – som den genuint positiva människa hon är.

– Jag får så otroligt mycket kärlek och uppskattning från både familj, vänner, kollegor och publik. Och jag ångrar ingenting jag gjort, för utan det hade jag ju inte varit den jag är nu. I dag kan jag verkligen se allt jag har, men det har tagit lång tid att komma hit!

Foto: Charles Hammarsten, IBL

Annons