Mia Parnevik på botten – berättar om tunga krisen i äktenskapet

Jesper Parnevik och Mia Parnevik
TT
Mia Parnevik berättar om krisen i äktenskapet med Jesper Parnevik.

Många tänker på Mia Parnevik som ett ständigt leende. Energiknippet som stöttat maken Jespers golfkarriär i decennier, blivit tv-stjärna i realityserien Parneviks, arbetat med välgörenhet och uppfostrat fyra barn.

Mia Parnevik om krisen i äktenskapet med Jesper

Men för 15 år sedan genomgick Mia en livskris. En med biologiska förtecken.

Penny och Mia Parnevik i tårar – berättar om svåra traumatBrand logo

Penny och Mia Parnevik i tårar – berättar om svåra traumat

Mia kom in i klimakteriet vid 43 års ålder, och med den kroppsliga förändringen följde också en depression. I en intervju med Dagens Nyheter avslöjar Mia att det gick så långt att hon funderade på att ta sitt liv.

– Det var så illa att jag tänkte att min familj skulle må bättre utan mig, jag tyckte att det skulle bli bättre för dem om jag inte var här, säger Mia.

Under den här perioden var Mia som personlighetsförändrad. Det ständiga leendet byttes allt oftare ut mot raseriutbrott, ofta kring tillsynes triviala saker.

Jesper Parnevik och Mia Parnevik
Jesper och Mia tog sig ut på andra sidan av krisen.TT

– Jesper var fantastisk. Men i början förstod han inte. Det går inte att förstå när en person blir sin totala motsats. Barnen råkade ut för det också, men de värsta smällarna fick Jeppe ta, säger Mia.

Mia Parnevik om klimakteriet

Alltfler kända personer har den sista tiden klivit fram i det offentliga och berättat om sina klimakteriebesvär. Vi har till exempel Jill Johnson, som också hamnade i klimakteriet relativt tidigt och sökte vård i tre år utan att få besked om vad hon drabbats av.

Med självbiografin Leka livet, som hon har skrivit tillsammans med Annelie Engblom, hoppas Mia kunna göra ett eget bidrag till debatten.

– Men det borde pratas om det mycket, mycket mer. För det finns otroligt många kvinnor som tror att de är deprimerade utan anledning. Och det drabbar även män och barn, så det är en hel familj som hamnar i skottgluggen, säger hon.

Har du självmordstankar? Hit kan du vända dig.

Är du närstående: Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar. En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Ring alltid 112 om läget är akut.

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111, www.bris.se.

Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 08-34 58 73.

Källor: mind.se och www.spesistockholm.se.