Populärt: Drottning SilviaKronprinsessan VictoriaPrins DanielPrinsessan MadeleineVictoriadagenSollidens slott

Orden som Tomas von Brömssen vägrade säga – SVT maktlösa: "Tycker det är synd"

04 jan, 2024, 09:00 
Tomas von Brömssen

Tomas von Brömssen strök på eget bevåg rader ur sitt manus på nyårsfirandet på Skansen!

Annons

Tomas von Brömssen fick mycket goda omdömen efter sin insats som uppläsare av Alfred Tennysons klassiska dikt Nyårsklockan. Både tittare och proffstyckare var ense om att 80-åringen gjorde ett fantastiskt jobb med att få liv i raderna, som manar till gemenskap och fred i en värld präglad av krig och våld.

Julvärdarna 2013-2023: Har du koll på alla?Brand logo
Julvärdarna 2013-2023: Har du koll på alla?

Tomas von Brömssen strök ur manuset på nyår

Men alla är inte helt nöjda med Tomas insats. I den kristna världen grämer man sig över att skådespelaren valde att stryka de sista raderna i dikten.

De är tydligt kristet präglade, varför de blivit mer kontroversiella än resten. De lyder som följer:

Ring in den tid, då andarne befrias

ur själfviskhetens sammansnörda band.

Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;

Annons

ring honom in, den bidade Messias!

Det har varierat tidigare år, vissa uppläsare som Lena Endre, har valt att behålla de sista raderna. Andra har strukit dem. Det var alltså Tomas eget beslut att inte läsa upp dem på Skansen.

Tomas von Brömssen
Tomas fattade ett beslut!

– Varje år får den som läser själv bestämma vilka delar man vill läsa. De får också ta ställning till om man vill läsa med de gammalsvenska orden eller inte, säger Mia Berg, projektledare för Tolvslaget på Skansen för SVT, till tidningen Dagen.

Kritiken: "Ängsligt och larvigt"

Tomas beslut är som sagt inte okontroversiellt. Författaren och journalisten Åsa Linderborg har varit kritisk mot uppläsarna som på eget bevåg väljer att stryka rader ur Tennysons dikt.

– Det är en balansgång. Jag kan verkligen förstå att skådespelarna som ska stå där och läsa vill känna att man står för det man läser. Men samtidigt tycker jag att det är lite synd när man fipplar med gamla texter på det här viset. Det är någonting som går förlorat, säger Åsa till Dagen.

– Om jag hade skrivit en dikt som skulle läsas om hundra år så skulle jag nog inte vilja att uppläsaren gick in och valde bort olika delar ur den. Det blir ju lite ängsligt och larvigt att hela tiden ändra vårt kulturarv utifrån vår tids opinioner.

Annons