Nu finns det en ny version av appen - uppdatera din app genom att klicka här

Nu finns det en ny version av appen på Google Play Store - uppdatera din app där!

Raseriet mot julkalendern –
tog lärarvikarien på brösten

<font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;">Raseriet mot julkalendern – </font></font></font></font></font></font></font></font><br><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;"><font style="vertical-align: inherit;">tog lärarvikarien på brösten</font></font></font></font></font></font></font></font></font></font></font></font>

Det är inte lätt att göra julkalender i SVT - åtminstone inte om du vill slippa bli utskälld.
Genom decennierna har de olika upplagorna av detta traditionsenliga inslag i rutan fått utstå hård kritik.
Svensk Damtidning listar här när det blåst som värst kring innehållet.

Se nya trailern för SVT:s julkalender ”Kronprinsen som försvann” här!
1:06

Efter reklamen: Se nya trailern för SVT:s julkalender ”Kronprinsen som försvann” här!

(1:06)

Slå på ljud

För lite snö, för socialistiskt, för otäckt och ockult.

Och för att inte tala om då upphovsmakarna hade mage att berätta för barnen att tomten inte finns på riktigt.

Egentligen är det väl bara sönderälskade "Trolltider" och "Gumman som blev liten som en tesked", "Teskedsgumman" i folkmun, som klarat sig helskinnade genom åren.

SVT:s julkalender har sedan starten 1960 med " Titteliture" varit lika älskad som kritiserad.

I år är det dags för "Kronprinsen som försvann" och vi håller alla tummar för att klara sig bättre än vad till exempel 1971 års "Broster, Broster" gjorde.

1971.BROSTER BROSTER Julkalender av Göran Tunström och Tore Palm i regi av Lars Lennart Forsberg Sänt första gången 1971-11-28 Adventskalender Maskroskransar Leende persons: CARL-GUSTAF LINDSTEDT;CLAIRE WIKHOLM sites: SVERIGE

KENNETH THORÉN KTH


"Broster, Broster", 1971

Göran Tunström, en av Sveriges största och mest hyllade författare genom tiderna, stod för ursprungsidén.

Det hjälpte föga.

"Broster, Broster" har gått till historien som den mest utskällda julkalendern i SVT någonsin.

Anledningen?

Den ansågs alldeles för svårbegriplig, socialistisk och vänstervriden, dessutom lyste ju själva julen en hel del med sin frånvaro.

Carl-Gustaf Lindstedt och Claire Wikholm spelade huvudrollerna som pappa och havande mamma i familjen Wikmansson.

Familjen kämpade mot miljöförstöring och köphysteri, flyttade ut på landet. Den verkliga julkänslan lyste med sin frånvaro. Snön? Var var snön?

Titeln "Broster, Broster" kom sig av att ingen visste om modern väntade en bror eller en dotter.

Serien har beskrivits som ett julevangelium i 1970-talsversion.

Spöket Jean (Sven Ahlström) i "Mysteriet på Greveholm - grevens återkomst" från 2012.

Andreas Hillergren

"Mysteriet på Greveholm", 1996 och 2012

"Mysteriet på Greveholm" hålls av många skickade födda 1980-talister och tidigt födda 1990-talister som den kanske bästa julkalendern någonsin.

Hyllningarna ledde till en uppföljare 2012. "Mysteriet på Greveholm - grevens återkomst".

Handlingen i båda upplagorna kretsade kring det övernaturliga där människorna och spöken interagerar, det finns där till och med en kärlekshistoria mellan levande och död.

Kritiken kom som ett brev på posten.

Julkalendrarna anmäldes till Granskningsnämnden, anklagelser om ockultism förekom och en katolsk kyrkoherde gick så långt att han kallade SVT för ”ondskans hantlangare”.

I kristna tidningen Dagen röts det ifrån:

"Årets julkalender, bättre att kalla ”skandalkalender”, borde aldrig fått visa i tv. Hur kan man tycka att en adventskalender, uppbyggd omkring spöken, andar, skelett och skelettdelar, är något att visa för barn?

Detta samtidigt som det pågår en debatt, om att skolbarn inte får gå till kyrkan i samband med skolavslutningar, och där få välsignelsen av prästen.Man menar att detta är en ”otillbörlig” påverkan av barn, i ett sekulärt samhälle. Snacka om att ”sila mygg och svälja kameler”.

– De lekte ”anden i glaset”, och då var det någon präst som tyckte att det här var att bejaka djävulen, har Safa Safiyari, chef på Barnkanalen berättat.

Familjen har det kämpigt värre i "Håkan Bråkan från 2003".

"Håkan Bråkan", 2003

"Håkan Bråkan" ställde till med en hel del rabalder när den visades inför den stundande julen.

Själva handlingen kretsade kring sjuåriga yrvädret Håkan, hans pappa Rudolf, syskonen Sune, "Sunes jul" var älskad julkalender 1991, och Anna.

Och så mamma Karin då.

Hon blir sjuk, utbränd, inför jul och hamnar på ett hem för psykisk ohälsa.

Resten av familjen måste nu själva lösa förberedelserna för den stundande högtiden, samtidigt som de längtade oerhört efter modern.

En rad episoder i serien gjorde skandal.

Bland annat anklagades den för sexism efter en scen då Håkan Bråkan tafsar en lärarvikarie på brösten. Så även pappa Rudolf, fast utanför bild.

– Det där är sådant som får folk att gå i taket, men för det mesta är det ändå ganska snällt, har Solveig Stensudd, som skrivit en bok om alla tiders julkalendrar i SVT sagt.

Även här strömmade anmälningarna in till Granskningsnämnden.

Här är ett utval av det som retade upp tittarna:

Håkan Bråkans granne dricker med jämna mellanrum alkohol.

Var fanns de vuxna goda förebilderna i julkalendern?

Pappa Rudolf sa i ett avsnitt att det var bra att vara feminist, det skulle han inte ha gjort...

För vänsterpolitisk

Serien påstods skrämma den yngre delen av publiken. Och sakna julstämning.

"Barna Hedenhös uppfinner julen" fick givetvis kritik, trots det fina budskapet.

”Barna Hedenhös uppfinner julen”, 2013

Genom ett svart hål kastas familjen Hedenhös från stenåldern fram till våra dagar.

Där träffar de Stella som försummas av sin pappa.

Tillsammans med sin nyfunna vän uppfinner Sten, Flisa, pappa Ben och mamma Knota en rad nya spännande jultraditioner. Och buskapet är att familj och gemenskap är det finaste och viktigaste som finns.

Om det lirade med alla tv-tittare?

Givetvis inte.

Dessutom.

Faktum är att regissören själv, Jonathan Sjöberg, på egen hand såg till att inleda med ett rejält storbråk.

Han gick till hårt angrepp mot barnböckerna skrev av Bertil Almqvist, som var förlagan till julkalendern:

"Ren och skär rasism".

Jonathan Sjöberg var även kritisk mot könsrollerna i bokserien:

"De är ju ganska dammiga och endimensionella även när det kommer till könsrollerna. Med pappa Ben som en självgod uppfinnare och mamma Knota som sitter i ett hörn och rör i grytan."

Själva serien anklagades i sin tur för att uppmana till vandalism.

Lotta Lundgren i ”Tusen år till julafton". Foto: Johan Paulin/SVT

"Tusen år till julafton", 2015

Lotta Lundgren och Erik Haag hade gjort succé med "Historieätarna".

Nu skulle de i nya julkalendern ur barnens perspektiv skildra 1 000 år av svensk historia. Från vikingatiden fram till dagens samhälle.

Ämnen som togs upp var kläder, boende, försörjning, matbrist och rädslan för svält och krig.

Tittarsuccé? Åh ja.

Rekord i antalet upprörda tittare? Givetvis.

När vi kom fram till 1970-talet och dess avslappnade syn på sexualitet tog det hus i helsike.

"Flickor har slidor och pojkar har snoppar", läste en skådespelare i ett klipp medan barnen fnissade och tittade generat på varandra. "Snoppen åker in i slidan och det kallar vi vuxna för vuxenskönt."

SVT:s Facebooksida exploderade:

"Smaklöst och sliskigt... det fanns säkert en mer normal vardag på 70-talet än att man hade sexuell undervisning för barnen och drack vin", stod det i ett inlägg.

Föräldrar var den grupp som skiljde ut sig som mest aktiva i kommenterandet av kalendern.

Enligt SVT:s tittarservice handlade det till största delen om besvikna nostalgiker, alltså en gnagande känsla av att ”allt var bättre när jag var barn”.

– Det handlar mycket om att man vill återuppleva sin barndomsjul.”Trolltider” är väldigt mycket normen för många sjuttiotalsfödda föräldrar. Den kalendern fyller sitt behov. Om man saknar den kan man titta i Öppet arkiv, sa Johanna Gårdare, programchef för Barn- och ungdom på SVT.

Pernilla Wahlgren spelade tomtemor i "Panik i tomteverkstaden".

”Panik i tomteverkstaden”, 2019

Pernilla Wahlgren som tomtemor, Per Andersson som tomtefar.

Folkkära profiler och upplagt för succé.

Det blev det ju också, men temat för julkalendern upprörde självklart ändå.

Tomten genomgår nämligen en livskris, allt färre tror på honom och föräldrar har till och med börjat klä ut sig till det givmilda skägget.

Porträttet som tecknades av den ständigt "Ho-ho"-ande stämningshöjaren föll inte en skara mammor och pappa på läppen.

De blev helt enkelt rädda för att barnen skulle börja ställa obekväma frågor. I värsta fall helt sluta tro på honom.

På SVT:s Facebook-sida lät det:

”Våra barn tror på tomten och nu sitter vi här och blir oroliga över om frågor som kommer att ställas kring detta”.

”Att i första avsnittet säga att tomten inte finns och att det är vuxna som klär ut sig blev för mycket för oss”.

”Vi blev chockad! Vet inte om barnen kommer att få fortsätta se denna faktiskt”.

Christopher Boyle, professor i psykologi, och Dr Kathy McKay, skrev i en studie som gav svar på tal:

”Om jultomten inte finns, finns det féer?Finns magi? Finns Gud? Om föräldrarna är kapabla att ljuga om något så speciellt och magiskt, går de verkligen att lita på som beskyddare av visdom och sanning? Det moraliska med att få barn att tro på typen av myter måste ifrågasättas”.

Gizem Erdogan och David Sundin, Axel Adelöw och Paloma Grandin hade huvudrollerna i SVT:s julkalender "En hederlig jul med Knyckertz".

Karin Törnblom/TT

”En hederlig jul med Knyckertz”,2021

När fjolårets julkalender ”En hederlig jul med Knyckertz” hade premiär lät inte reaktionerna vänta på sig.

Huvudpersonerna vi fick följa var nämligen en stolt bovfamilj sedan generationer.

”Just den här julen finns en chans att hela familjen ska få fira jul tillsammans, om ingen hittar på något dumt och åker in i finkan förstås. När en stor och ovärderlig julstjärna ska ställas ut i domkyrkan blir Ture nervös: Hur ska mamma Fia och pappa Bove kunna hålla fingrarna i styr så här dagarna före jul?”, skrev SVT i programbeskrivningen.

I rolllistan fanns många välkända ansikten. David Sundin och Gizem Erdogan spelade föräldrar till barnen – Axel Adelöw och Paloma Grandin.

På sociala medier haglade kritiken:

”Urdålig hur kan man visa en kalender som går ut på att man ska sno det blir tummen ner”

”Tycker att vi läser om kriminalitet nog. Så varför visa det i en adventskalender. Skandal!”

”Hur kan man bara komma på en sådan idé och lära barn att knycka saker”

”Det kommer nog att visa sig på slutet att det inte är ok”

Manusförfattaren Anders Sparring förklarade hur han tänkt kring det kriminella inslaget:

– Eftersom det handlar om att gå över gränser så kommer man nära brännande moraliska frågor.

Han fortsatte:

– Min ambition är absolut inte att slå ett slag för det kriminella livet – snarare tvärtom.

Julkalendern kunde till en början inte ses av utlandssvenskar, även det upprörde:

– Vi har löst det med Unlimited Stories som har förstått värdet av att alla barn ska kunna se programmet, även de utomlands som ser det här som en viktig tradition, sa Anna Alandh, programchef på SVT Barn till Aftonbladet.