Så lever barnboksförfattaren Anna Wahlgren i dag

Hon är både hyllad och kritiserad och beskrivs både som kontroversiell och som “en räddare i nöden”. Författaren Anna Wahlgren slog igenom år 1983 med den internationella bästsäljaren “Barnaboken” men lever i dag ett helt annat liv, utanför Sveriges gränser.

Anna Wahlgren har fött nio barn i Sverige och i dag har hon dessutom sjutton barnbarn och tre barnbarnsbarn. Hon blir fortfarande kontaktad av trötta småbarnsföräldrar som vill lära sig de sömnmetoder som Anna predikar i sin bok. Men någon flitig samhällsdebattör i svensk media – det har hon inte varit på många år.

I dag bor Anna Wahlgren istället i Goa, i Indien. Ett land hon har tyckt mycket om, och besökt från och till, i flera decennier. Hon bor i en hyresrätt med altan tillsammans med Vito, som hon kallar för sin indiske adoptivson, samt hans fru Anita och barnen Silpa och Vinesh.

Vito träffade Anna under en resa till Indien år 1996, när hon precis hade skiljt sig från make nummer fem.

– Jag ville vila ut och skriva. En dag gick jag ner till havet, från charterhotellet, och då kom en skranglig kille i 15-årsåldern och sa “Du letar efter någonstans att bo”. Det var Vito. Han tog mig till ett ställe där jag kunde hyra ett rum på övervåningen och då han kom tillbaka morgonen därpå såg han att jag hade gråtit. Jag kom med en vit lögn om att jag hade ont och då lånade Vito olovandes en “bike” och åkte till apoteket i tätorten och köpte två sorters värktabletter som han absolut inte ville låta mig betala för. Det fick mig att förstå hur godhjärtad han är, har hon berättat för Expressen.

Hon har också fått förklara, i flera intervjuer, att Vito är hennes son och ingenting annat. Faktum är att det var hon själv som vigde honom och hustrun Anita. Det är även hon som betalar för den indiska familjens uppehälle och hon har även stiftat en fond som ska säkerställa att barnbarnen får utbildning, även när hon inte finns med längre.

Anna Wahlgren har både upplevt euforiskt lycka och bottenlös sorg under livets gång. År 1975 dog hennes son Aron i difteri, en allvarlig luftvägsinfektion, när han bara var fyra år gammal. Och år 2012 skrev dottern Felice boken “Felicia försvann” som beskriver en uppväxt med en dominant mamma, som inte gav sina barn den bekräftelse och kärlek som de behövde. Anna har vid senare tillfällen sagt att hon inte känner igen sig i bokens beskrivningar.

Mor och dotter träffades dock vid systern Sara Danius begravning, år 2019. Anna skrev också en gripande text i samband med dotterns död.

”Med all rätt strös lovorden över min äldsta dotter Sara som lämnade oss – och hela Sverige – natten till igår den 12 oktober. Nu är hon död. Bröstcancern spred sig obevekligen. Vi visste alla det senaste halvåret att utgången bara kunde bli en.

”Jag vill tacka er alla som har bett för henne, för mig och hennes syskon ända sedan hon blev sjuk, för nära sex år sedan. 

”Under hela sitt makalösa arbete för och representation av Svenska Akademien sedan hon blev invald som ledamot och senare som ständig sekreterare och frontfigur för densamma, undergick hon en mycket tät, krävande, utmattande och tidvis olidlig behandling. 

”Av det visade hon ingenting utåt. ”

Foto: TT