Sanningen om Henrik Johnssons och Malin Baryards relation: ”Helt sjukt ju...”

Tv-mannen Henrik Johnsson är en erfaren författare. Han har skrivit fem böcker. Det finns dock en viktig skillnad avseende “Guldet” – boken om det svenska hopplandslagets sensationella OS-guld i Tokyo år 2021. Det är den första boken med bara Henriks namn på omslaget, alla andra är skrivna tillsammans med andra.

Den här gången har han suttit där ensam, i ett och ett halvt år, utan bollplank och medförfattare. Det klart att han är nervös.

Det första man kan fråga sig är väl varför någon ska lägga tid på en förment spännande bok där alla redan vet hur det ska sluta? Detta verkar vara något som Henrik funderat mycket på.

– Jag berättar en historia, som faktiskt är sensationell och dramatisk bara i sig själv, säger han enkelt.

– Och detta gör jag utifrån de inblandades egna upplevelser av hur de såg på händelserna just då, när alla skedde. Jag har intervjuat ledare, hästskötare, familjemedlemmar och många andra som alla genomlevde sina egna helveten, sina egna kval. Samtidigt som det bara var tre personer som aktivt kunde styra skeendet, ryttarna.

Henrik rycker på axlarna.

– Det var nog ingen som gick och såg filmen “Titanic” och satt i biosalongen och hoppades på att fartyget skulle kryssa förbi alla isberg, men där var den en kärlekshistoria som engagerade. I min bok så förmedlar jag de inblandades egna berättelser, jag försöker att hitta varje människas ton och få fram just deras syn på tävlingen.

Henrik ler och fortsätter:

– Men man måste också respektera att minnet är bedrägligt. Bland annat så finns det tre olika versioner av hur en champagneflaska smugglades in i stallet.

Hade du några betänkligheter avseende att om att skriva en hyllning till ett lag där din fru ingår?

– Tvärtom, svarar Henrik med bestämd röst. Det var i själva verket en förutsättning för att jag skulle komma så nära. Jag hade producerat “Sommar” i P1 med samtliga tre och hade haft många och låga samtal med dem redan innan idén till boken kom. Jag var redan inne.

Han fortsätter:

– Om det varit en kritisk granskning så hade jag naturligtvis varit helt fel person att skiva den, då hade det funnits misstanke om jäv. Men mitt mål har varit att sy ihop en levande berättelse om ett av Sveriges största idrottsmirakel någonsin.

Henrik tillägger allvarligt:

– Tänk att Malin red en helt avgörande omhoppning mot Jessica Springsteen, dotter till en av mitt livs största idoler. Bara att veta att Bruce och frugan Patty satt i New Jersey och såg mina barns mor vinna OS-guld är magisk.

Hur är du som förälder?

– Mitt mål var länge att ingen av killarna skulle ha något skäl att någonsin ställa frågan: var fanns du någonstans när vi växte upp? Nu när de blivit lite äldre så lever jag efter den hemska principen att det mesta handlar om att jag förbereder dem för att lämna mig. Det är konflikten, det oerhört jobbiga som förälder, att de måste kunna gå ifrån oss.

Nu har du skrivit din första egna bok, när kommer den skönlitterära debuten?

– Med risk för att ljuga, men bara för att inte vara tråkig, skrattar Henrik, så kan jag redan nu avslöja att den kommer den till julhandeln 2025. Jag har två spår, men vet inte nu vilket som jag kommer att välja. Jag marinerar just nu två olika idéer. Det är en helt fiktiv berättelse och en som bygger på en verklig händelse. Jag tror på fullt allvar att idéer kan ha ett eget liv, att de planer som är bra får ett eget liv och vägrar att ge upp.

Tror du på ödet också? Du och Malin möttes flyktigt under en tv-inspelning i Frankrike – sedan visade det sig att hennes bästa vän bodde i en lägenhet med insyn i din bostad…

– Det är helt sjukt faktiskt. Jag tror faktiskt på ödet i bemärkelsen att det tornar upp sig möjligheter hela tiden och det handlar om hur öppen man är för att följa flödet. Om man har modet eller inte att gå åt ett håll utan att veta hur det ska sluta.