Marianne Rundström rasar mot Folkhälsomyndigheten efter pandemin: ”Föll som ett korthus”

Marianne Rundström rasar mot Folkhälsomyndigheten efter pandemin: ”Föll som ett korthus”

Den tidigare SVT-profilen Marianne Grundström fruktar att de senaste två årens pandemi har lett till en kraftigt försämrad ställning för äldre på arbetsmarknaden.
– Jag tror att Folkhälsomyndigheten gjorde den här gruppen en enorm otjänst när alla drogs över en kam som svaga människor som inte klarar något, säger hon till Svensk Damtidning.
Svenska folkkära tv-profilerna – då & nu!
1:41

Efter reklamen: Svenska folkkära tv-profilerna – då & nu!

(1:41)

Slå på ljud

När Marianne Grundström lämnade SVT:s Gomorron Sverige för nästan fem år sedan följde en debatt om hur äldre behandlas på arbetsmarknaden. Det var hennes egna val att lämna kanalen på grund av den riktålder på 67 år som SVT har för sina anställda. I stället för att tvingas bort tog hon saken i egna händer och startade eget.

I dag berättar hon om stämningen innan beslutet, då SVT började planera för att ändra formatet för det populära morgonprogrammet.

– Det var tydligt att jag inte var aktuell i de här planerna. Det sades aldrig ens något till mig om hur diskussionerna gick, så jag förstod att där hade jag helt enkelt inget att göra, säger hon till Svensk Damtidning.

I dag har hon fullt upp med olika uppdrag. Hon är en populär föredragshållare och moderator. Men hon är fortfarande engagerad i äldres möjlighet att få stanna kvar på sin arbetsplats om de vill.

Marianne Rundström har även tidigare varit kritisk till hur äldre behandlas om den svenska arbetsmarknaden.

Olle Sporrong/Expressen/TT

Marianne Rundströms kritik mot Folkhälsomyndigheten

De senaste åren befarar hon att äldres ställning på arbetsmarknaden har försämrats ytterligare. När arbetsplatserna börjar öppna upp som vanligt efter två års pandemi har det satt sina spår.

– Jag tror att Folkhälsomyndigheten gjorde den här gruppen en enorm otjänst när alla drogs över en kam som svaga människor som inte klarar något. Det satte bilden av att de inte har något att ge längre. Om en arbetsgivare tittar på en grupp och tänker att de är så svaga att de inte kan gå och handla själva ens – vem vill då anställa en sådan?

När regeringen för några år sedan tillsatte en utredning om senior arbetskraft blev hon själv inbjuden att delta. Men nu känns de politiska ansträngningarna bortblåsta.

– Med pandemin så föll det som ett korthus. Arbetet med detta backade hur mycket som helst, säger hon.

Att inte ta tillvara på äldres kompetens menar Rundström är ett ”enormt slöseri”.

Ola Axman/TT

”Om man inte känner sig behövd slutar man ju”

Samtidigt sänder samhället ut dubbla signaler: Politikerna talar allt oftare om att vi ska jobba längre, men arbetsgivarna vill inte spara den kompetens som finns när man närmar sig 65 eller 67.

– Då står man ju där och vinglar om man vill jobba vidare. Om man inte känner sig uppskattad och omtyckt och behövd så slutar man ju – fast man kanske egentligen inte vill.

Hon berättar att vänner och bekanta i pensionsålder ofta ber henne om tips på hur de ska hantera den här situationen.

– Mitt råd är att du skaffar dig en plan i god tid. Ta ett samtal med din arbetsgivare och börja prata om det här. Kanske går det inte att fortsätta i samma roll som tidigare, men det kanske kan finnas något annat för dig att göra.

Marianne Rundström: ”Ett enormt slöseri”

Hon pekar på försök som har gjorts inom vården där äldre sjuksköterskor och undersköterskor trappar ner från att jobba på golvet, vilket kan vara slitsamt och stressigt, och får en mer stödjande roll för ny, yngre vårdpersonal. På så vis kan viktig kunskap och erfarenhet föras vidare.

– I Sverige har man ju annars inget mentorssystem som i många andra länder, där äldre systematiskt överlämnar kunskap till yngre. Här slängs allt det ut med badvattnet den dagen man går. Det är ett enormt slöseri!

LÄS MER: Därför försvann Marianne Rundström – det gör hon nu

LÄS MER: SVT och TV4:s bittra konflikt om Nyhetsmorgon – avundsjukan och hånen bakom kulisserna