Herman Lindqvist: 6 november – alla finlandssvenskars nationaldag!
Herman Lindqvists vädjan om nya prinsessans namn och hertigdöme: ”Har ansvar”
För alla äldre svenskar är datumet den 6 november 1632 för evigt etsat i hjärnan. Den dagen stupade hjältekonungen Gustav VI Adolf på Lützens slagfält. Den dagen fick man och kunde man inte glömma i den gamla skolan. I Sverige är det väl i dag bara enstaka historiefanatiker och kanske enstaka konditorier i Göteborgstrakten, som vet vad som hände den 6 november.
Gustav Adolfs staty invigdes i Göteborg 1854, sedan den dagen brukade göteborgsbagerier ställa fram sina varianter av Gustav Adolfsbakelsen.
De kunde se olika ut men måste ha en bild av konungen i marsipan eller choklad. Även bagerier långt från Göteborg kunde baka sina varianter.
Finlandssvenskarnas nationaldag
Annat är det i det svensktalande Finland. Den 6 november är alla finlandssvenskars nationaldag. Då brukar det arrangeras minnesstunder med musik och högtidliga tal. Allt avslutas med att församlingen reser sig och sjunger ”Modersmålet sång”.
De flesta svenskar har ingen aning om att det finns en hyllningssång till deras modersmål. Den författades och komponerades av finlandsvensken Johan Fridolf Hagfors 1897. Gå in på Youtube och hör Akademiska sångkörens jubileumsinspelning 2019 av Modersmålets sång, det är en höjdare!
Slagsmålen mellan svensk- och finsktalande
I Finland rasade språkstrider på 1930-talet med slagsmål på gatorna mellan svensk- och finsktalande. De finska krävde då att man inte skulle fira den skjutne kungen utan alla finska soldater som kämpade i svenska armén och stupade på Sveriges slagfält. Särskilt skulle man fira Hakkapeliterna, det finska rytteriet som blev legendariskt under 30-åriga kriget. Det är dokumenterat att utan de finländska soldaterna hade Sverige aldrig blivit en militär stormakt.
Jag hade förmånen att som liten gå finlandssvensk skola i Helsingfors, min rektor hette Runeberg, rakt nedstigande ättling till skalden Johan Ludvig, och i klassen fanns ättlingar till krigarna i ”Fänrik Ståls sägner”, Cronstedt, Adlercreutz, Ramsay och många fler. Den stackars unge Cronstedt jagades ofta runt på skolgården för förfaderns förräderi på Sveaborg.
På den tiden samlades hela skolan i aulan varje morgon i morgonbön med en psalmvers. Den 6 november var det alltid något extra. Oftast var det rektorn själv som talade. Han berättade måleriskt om Lützens slagfält och om den svenska hären, som innan slaget stod samlad till morgonbön och sjöng psalmen ”Förfäras ej du lilla hop - fast fiendens larm och rop från alla sidor skalla”.
Som liten hoppades jag varje gång att rektorn skulle säga att ”modern forskning” visat att kungen inte alls blev skjuten, men det blev han, varpå vi reste oss och sjöng ”Modersmålets sång” som börjar ”Hur härligt sången klingar på älskat modersmål…
Inte konstigt att jag tidigt fick ett brinnande historieintresse?
Foto: TT