Kungens beslut med prinsessan Madeleine – avslöjande detaljen i jultalet
Över hela världen har det hållits jultal till folket. Men vad sade de – egentligen? Vi vet!
I oroliga tider vänder vi oss till det stabila, beständiga och välbekanta. Det är därför inte så konstigt att de kungliga jultalen fick en rekordpublik i år. Kung Carl XVI Gustaf höll sitt första tal 1972, redan som kronprins alltså, men blir som vanligt slagen på fingrarna av drottning Elizabeth; hon höll sitt första jultal redan 1958… Båda talen får mer än godkänt av retorikexperter, men de är sinsemellan ganska olika.
Drottning Elizabeths tal är först och främst ovanligt personligt. Hon talar mycket om förlusten av sin make Philip, som gick bort i våras. Här använder drottningen samma retoriska metod som kungen gjorde i sitt så kallade tsunamital, det vill säga hon refererar till sin personliga upplevelse för att nå fram till folk som har upplevt liknande saker – många människor, särskilt äldre, har ju förlorat nära och kära under pandemin.
Drottningen är också ovanligt personlig i och med att hon kallar Philip vid förnamn, istället för ”my husband” som hon brukar. Hon nämner även andra familjemedlemmar vid förnamn – Charles, Camilla, William och Kate – vilket inte heller är brukligt. Det personliga tilltalet gör intryck, även om drottningen inte precis slösar med gester, miner och tonfall för att förstärka sitt budskap. Tvärtom rör den gamla damen knappt en min under hela talet, ändrar inte tonläge och drar absolut inte på smilbanden – ändå lyckas hon beröra. Skickligt!
Kung Carl XVI Gustaf däremot blir inte särskilt personlig men lyckas ändå hålla ett engagerat tal. Han pratar mycket om pandemin och hyllar såväl de människor som arbetar med att stävja dess framfart som vaccinet – vilket av många tolkas som ett förtäckt budskap till alla att vaccinera sig.
Men kungen passar också på att slå ett förtäckt slag för feminismen, när han konstaterar att han har fått uppleva Sveriges första kvinnliga partiledare, talman och statsminister. Hans egen dotter ska ju ta över efter honom, så det är kanske inte så konstigt att han gärna lyfter fram kvinnor vid makten. Kungen lyckas alltså väva in två viktiga budskap utan att bli uppenbart politisk. Bra gjort!
Men när det gäller kroppsspråket har kungen valt en helt annan väg än drottning Elizabeth. Han tittar oss rakt in i ögonen, pratar med eftertryck och förstärker sitt budskap med hjälp av tonfall, konstpauser och sina händer. Det märks att han menar vad han säger och han talar om sådant som engagerar honom. Även kung Carl Gustaf lyckas därför beröra med sitt tal, trots att det är väldigt annorlunda.
När det gäller inramningen finns det både likheter och skillnader. Båda talen inleds med mäktiga slottsbilder ur fågelperspektiv – drottning Elizabeth har även en pampig orkester framför slottet Windsor – för att sedan zooma in på en monark sittande vid en glittrig julgran. Vid bådas sida finns de traditionsenliga familjefotona, och vilka familjemedlemmar som finns med på bild brukar intressera i alla fall engelsmännen mycket.
Det anses nämligen visa vilka som ligger bra till hos drottningen – och vilka som inte gör det… Julen 2019 valde drottningen att visa fotografier av sin far, maken Philip, sonen Charles och hans Camilla samt sonsonen William med sin Kate och barnen. Men det fanns inget foto på Harry, Meghan och lille Archie, och det är få som tror att det inte fanns en medveten symbolik i detta. 2021 valde drottningen dock en mer diplomatisk väg, då hon bara hade ett enda foto framme, föreställande henne själv och Philip.
Vår egen kung däremot brukar inte skicka subtila budskap med sina familjefoton. I år hade han ett foto på Silvia och ett på hela familjen med alla barn och barnbarn – för honom är det självklart att inte göra skillnad på sina tre barn och åtta barnbarn.
Men hade vår kung valt samma väg som drottning Elizabeth, kunde situationen ha varit en helt annan. För prinsessan Madeleine och Chris har ju, precis som prins Harry och Meghan, valt att bosätta sig utomlands och arbetar inte aktivt för kungahuset. Men den svenska kungafamiljen har valt att hantera situationen på ett helt annat sätt än den brittiska, där plikt, tradition och lojalitet är allt.