Hemlighetsmakeriet kring Ulf Kristerssons husförsäljning – hårda kravlistan avslöjad

Det väntas förändring i livet för statsministerparet Ulf Kristersson och Birgitta Ed.

Under torsdagen förra veckan bekräftade Birgitta i ett inlägg på Facebook att hon och maken nu bestämt sig för att sälja deras älskade villa i Strängnäs i Stockholms skärgård.

”Strängnäs kommer alltid att vara hemma och nu letar vi efter något mindre, som blir Strängnäsbas för hela vår familj”, går det att läsa i inlägget.

Villan, på 400 kvadratmeter, är en riktig lyxoas med tio rum och utrustad med bastu, gym, vinkällare, spa-avdelning och lounge-avdelning.

Kort efter inlägget bekräftades nyheten av Ulf Kristerssons pressekreterare Hanna Strömberg:

”Det stämmer att huset i Strängnäs är till försäljning och att statsministern och hans fru söker ett mindre boende i samma stad”, skriver hon i ett sms till Aftonbladet.

Huset har varit i statsministerparets ägo sedan 2002, men så sent som 2019 valde de att rusta upp villan som är från 1920-talet.

Under söndagen gick visningen för huset av stapeln – men det var inte vem som helst som kunde kliva in för att få en titt på hur vår svenska statsminister bor.

Som bekant behövs sällan något mer inför en visning än att anmäla sig med namn, telefonnummer och mejladress.

Men för att komma på visning i familjen Kristersson-Eds hus är kravlistan lite längre. Mäklarfirman Sotheby's begär nämligen att intressenter redovisar inte bara ID, utan även underlag för finansiering för den utvalda mäklaren Henrik Flinta.

Sedan visningen i söndags har många spekulerat i hur det egentligen går med husförsäljningen. Än så länge finns ingen officiell budgivning på mäklarfirmans hemsida, inte heller går det att ta reda på mer information om eventuella kommande visningar.

– Det är inget jag kommenterar alls, säger Henrik Flinta till Expressen innan han avslutar samtalet.

När tidningen når Säpo håller även de locket på kring säkerhetsarbetet.

– Vi går aldrig in och pratar om vårt arbete kopplat till våra skyddspersoner. Det handlar både om att vi rent operativt inte kan gå in på detaljer som rör det arbetet och sedan är det även integritetsfråga kopplat till våra skyddspersoner, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.