Kartläggning: Kungens kritiska uttalanden – skapade storm utomlands: "Munkavle"

Kungen och drottning Silvia
NU GRATIS

Sverige har misslyckats med coronahanteringen, Norge borde inte jaga säl och vi måste skjuta mer varg.
Carl XVI Gustafs uttalanden har genom åren ställt till med rejäla rabalder – någonting som är som det ska, enligt hovexperten Herman Lindqvist.
Här är kungens kritiska uttalanden.

Det var i “Året med kungafamiljen” på SVT som Carl XVI Gustaf strax innan nyår fick en och annan att sätta kaffet i halsen. Han väjde inte inför att öppet kritisera Sveriges coronahantering. Kungen gick så långt som att säga att Sverige har misslyckats.

– Jag anser att vi har misslyckats. Vi har ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med, Carl XVI Gustaf i programmet.

Kungens uttalande väckte reaktioner utomlands

Uttalandena fick stor spridning internationellt. Såväl Washington Post som Forbes och BBC rapporterade om kungens kritik.

Här hemma ledde det till debatt.

Enligt grundlagen ska regenten inte uttala sig i frågor som kan anses politiskt laddade. Där står det att läsa: “Det är naturligt att kungen undviker sådant som kan uppfattas som ståndpunktstagande i omstridda samhällsproblem”.

Republikaner kritiserade Carl XVI Gustafs utspel. Men när statsminister Stefan Löfven till slut, efter många om och men, kommenterade monarkens ord sa han:

– Kungen konstaterar liksom vi andra gjort, att det faktum att så många människor avlidit inte går att se som annat än ett misslyckande, sa Stefan Löfven.

Stefan Löfven höll med kungen.

Experten: Kungen måste få uttala sig

Och en som tycker att kungen ibland måste få säga vad han egentligen tycker och tänker är Svensk Damtidnings hovexpert Herman Lindqvist:

– Jag tycker att det ska vara lite mer flexibelt. Han ska självklart vara neutral, inte ta politisk ställning, vara hela folkets statschef, kung för alla, även motståndarna. Men självklart måste han få uttala sig ibland.

Han fortsätter:

– Det är en märklig situation. Han är den enda människan i Sveriges land som inte får ha åsikter om någonting. Enligt lag får han inte uttala sina privata åsikter i något ämne, det är väldigt konstigt.

Kungen måste få uttala sig, säger Herman Lindqvist.

Herman Lindqvist tror att att det många gånger är jobbigt för Carl XVI Gustaf att inte kunna säga vad han egentligen känner i sitt hjärta:

– Ibland måste han få tycka. I vissa krissituationer, som nu till exempel under pandemin, eller andra stora frågor, som engagerar honom starkt. Man kan inte ha en statschef som inte har en åsikt om någonting och som aldrig uttalar sig om det som engagerar människorna eller upprör dom. Ska ha han bara gå där och vinka och se glad ut?

Kritiken av pandemihanteringen är långt ifrån första gången vår monark rört upp känslor när han uttalat sig. 1989 blev det folkstorm i Norge då kungen gick hårt åt landets säljakt och statsministern Gro Harlem Brundtland. Våra västra grannar gick i taket.

2008 kommenterade Carl XVI Gustaf vargjakten och tyckte att vi behövde skjuta av en del av stammen. Reaktionerna lät inte vänta på sig.

Svensk Damtidning ger dig här nedan kungens mest omdebatterade och uppmärksammade uttalanden.

Kungens uttalande i SVT:s "Året med kungafamiljen" kritiserades och hyllades.

2020: Sveriges hantering av coronapandemin

Uttalandena i “Året med kungafamiljen” gav eko världen över. Kungen ser tillbaka på 2020 som han beskriver som ett fruktansvärt år. Sedan skrädde monarken inte med orden när han säger att Sverige misslyckats med att rädda liv under pandemin.

– Jag anser att vi har misslyckats. Vi har ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med, säger han i programmet.

Många hade inte fått möjlighet att ta farväl av sina anhöriga. Kungen såg det som djupt beklagligt:

– Man tänker på alla familjemedlemmar som råkat ut för att inte kunna ta avsked av sina avlidna familjemedlemmar. Jag tror att det är en tung och traumatisk upplevelse att inte kunna ta ett varmt avsked.

– Svenska folket har lidit kolossalt under svåra förhållanden, fortsatte han.

Nyheten slogs självklart upp stort i svensk media, men genljöd även internationellt.

Den svenska coronastrategin var redan innan omdebatterad i utlandet och nu väcktes intresset ytterligare.

Ansedda amerikanska finanstidningen Forbes skrev: “Swedens King On Coronavirus: We Have Failed”. Sedan beskrevs Sveriges hantering av viruset som svag.

Washington Post, som tidigare varit kritisk till Sveriges arbete med att förhindra smittspridningen gick inte miste om tillfället att med hjälp av kungens uttalande befästa den ståndpunkten. Det faktum att prinsparet, Carl Philip och Sofia, testat positivt för covid-19 togs upp, och BBC inkluderade även coronakommissionens sågning av äldrevården.

I utländsk media klarade sig Carl XVI Gustaf undan kritik. I Sverige var debatten desto hetare. Men när statsminister Stefan Löfven till slut, efter många om och men, kommenterade monarkens ord sa han:

– Kungen konstaterar liksom vi andra gjort, att det faktum att så många människor avlidit inte går att se som annat än ett misslyckande, säger Stefan Löfven.

Digital skiss på hur Nobelcenter föreslås se ut. Foto: DAVID CHIPPERFIELD ARCHITECTS

2016: Bygget av Nobelcenter

Det planerade bygget av Nobelcenter på Blasieholmen mitt i Stockholm, bara ett stenkast från det kungliga slottet, hade länge varit omdebatterat. För stort, för fult, fel färg. Och framförallt på fel plats. Invändningarna var många mot hur Nobelstiftelsen, staden och arkitekten tänkt sig att hylla den store Alfreds minne.

Men riktig skruv tog det i juni 2016 när Carl XVI Gustaf valde att ge sig in i leken.

I en intervju med DN sa han:

– Varför gräva ner sig i skyttegravarna och säga att det ska ligga precis här? Det går också att flytta det.

Monarken sa vidare att han tyckte det var synd om det Kungliga tullhuset skulle behöva flyttas eller rivas som en konsekvens av Nobelcenters uppförande.

– Det behöver ju inte vara så gigantiskt, ha denna jättevolym. Det går att downsizea och vrida åt olika håll, sa kungen till DN och fortsatte:

– Nobel är ett namn som vi vill värna om, självklart. Vi vill bevara och öka dess värde. Men att huset har blivit så stort och kommit lite grann på fel plats är synd, sa kungen till tidningen.

Carl XVI Gustaf tyckte även att byggnadens tilltänkta färger var väldigt kraftiga och dominanta. Dessutom fanns en oro för att arkitektens förslag gällande Nobelcenters uppförande hotade en eventuell utbyggnad av Nationalmuseum.

– Nationalmuseet är och ska vara huvudbyggnaden, tycker jag, och det ligger ju mitt emot Slottet. Centrum i Stockholm, sa kungen till DN.

Republikanska föreningen reagerade starkt på monarkens uttalanden:

– Nog för att det händer till och från, det är inte första gången han uttalar sig i en politisk fråga, men här kan man tänka sig att han har ett stort inflytande genom dolda maktstrukturer, sa generalsekreteraren Magnus Simonsson till Stockholm Direkt.

Stadsbyggnads- och kulturborgarrådet Roger Mogert, Socialdemokraterna, sa att kungens kritik bottnade i att hans utsikt från slottet skulle störas av byggnationerna. Även drottning Silvias uttalande om att en folkomröstning om Nobelcenter kanske skulle vara bra drogs in i den hätska diskussionen.

– Den här frågan har avgjorts och huruvida det ska göras folkomröstningar eller inte har kungahuset inte med att göra. Jag blir förvånad över att kungen lägger sig i ett demokratiskt fattat beslut, sa Roger Mogert.

Hur det hela slutade?

Ny planerad plats för Nobelcenter är Stadsgårdskajen vid Slussen på Södermalm.

Kungen var emot kvinnlig tronföljd och ansåg att "jobbet är för tungt för en flicka".

2013: Kvinnlig tronföljd

När kronprinsessan Victoria föddes 1977 sa kungen att han var emot kvinnlig tronföljd eftersom "Jobbet är för tungt för en flicka". Men 1980 ändrades successionsordningen i Sverige – äldsta barnet, oavsett kön, ärver tronen. I ett slag var nu Victoria kronprinsessa och Carl Philip, född 1979, bara prins.

Detta är något som Carl XVI Gustaf så sent som 2013 fortfarande inte hade smält, utan var kritisk till.

– Självklart, svarade han i en intervju med Rapport på frågan om han tycker att grundlagsändringen var fel.

– Jag tycker det är enkelt. En grundlag som arbetar retrospektivt, det är lustigt.

I Aftonbladet förtydligade dåvarande presschef Elisabeth Tarras-Wahlberg:

– Han (Kungen) tycker att det är fel att införa retroaktiv lagstiftning, att ta ifrån prins Carl Philip detta. Han var ju faktiskt kronprins i sju månader eller vad det var.

Har kungen inte accepterat grundlagsändringen än?

– Accepterat är väl fel ord. Men han tycker att det fungerar väl som det är i dag.

Gudrun Schyman, på den tiden politiker för Vänsterpartiet tog i från tårna:

– Detta är kanske ytterligare ett argument för att vi inte ska ha kungahus. Jag har inte sett inslaget, men om han ifrågasätter ett demokratiskt fattat beslut är det illa.

Även Republikanska föreningen hakade på den kritiken:

– Det spelar ingen roll om det är en kvinna eller man som tronföljare – både monarkin och kungens åsikter är förlegade, sa Magnus Simonsson.

Redan samma år som ändringen i successionsordningen genomfördes ska Carl XVI Gustaf ha talat klarspråk till Vestmanlands läns tidning:

– Själv vill jag ha min son Carl Philip som efterträdare, ska han då ha sagt och fortsatt:

– Jag är säker på att majoriteten av svenska folket vill ha en kung på tronen.

Herman Lindqvist säger idag att han tycker att kungen borde få uttala sig så här:

– Jag tycker han kan få säga det. Det berörde honom personligen. Han är den enda människa i Sveriges land som går omkring med en juridisk munkavle. Han ska ha det hela tiden, och det är jobbigt.

Kungen och prinsen är inte bara lika utseendemässigt, de är nästan kusligt lika i sina intressen. Varav jakt är ett av dem.

2008: Vargjakten

Under den kungliga jakten i Dalarnas skogar small det till ordentligt. Det stannade nämligen inte vid att prins Carl Philip sköt en älg, han pappa kungen valde att lufta sina åsikter också.

Vid presskonferensen visade sig monarken vara öppen för att skjuta de fridlysta vargarna.

– De äter mycket, det är bara så. Och man måste ju snart, som jag ser det, börja beskatta en stam för jag menar... det är bara att räkna på, om de är två nu, då blir de sju nästa år, och sen blir det bara ... om de hittar sina partners någonstans i skogen så exploderar de, sa monarken till Aftonbladet.

Givetvis briserade uttalandet som en smärre bomb.

– Det är klantigt och lite okunnigt sagt av kungen, sa Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen till Aftonbladet.

– Vargen är en akut utrotningshotad art i vårt land. Men som tur är så fattar inte han beslutet.

Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren, som hade ansvaret för Sveriges utrotningshotade djur, var inte heller han helt pigg på att följa Carl XVI Gustafs förslag.

– Citatet får stå för kungen. Enligt de direktiv vi har att följa som regering kan vi inte ens börja diskutera en avskjutning av varg, hälsade ministerns pressekreterare Mattias Johansson.

Och Världsnaturfonden, WWF, där monarken var ordförande i förtroenderådet, blev kontaktade av en rad bekymrade medlemmar.

– Det har inte tagits emot väl, och vi håller inte med om det han sagt. Det är ingen risk för någon explosion av vargstammen. I ett internationellt perspektiv har vi relativt få vargar i landet, berättade Tom Arnbom på WWF för TT.

En bild från kungens och drottningens omtalade besök i Brunei, 2004.

Willi Schneider/REX

2004: Hyllade sultanen av Brunei

I februari 2004 blev det rejält svettigt för Carl XVI Gustaf. Kungen var på besök hos sultanen av Brunei, som han alltid haft ett gott öga till. Redan före resan var kritiken hård i och med att regenten Hassanal Bolikiah ansågs leda ett diktatoriskt land.

Tack vare sina tillgångar på olja och gas hade Brunei blivit otroligt rikt, men politiska partier var förbjudna och sultanen styrde sitt rike via dekret.

När kungen sedan gav en intervju med Ekot och hyllade sin värd var det många som inte trodde sina öron. När reportern ställde en fråga om hur Brunei regerades med järnhand av Hassanal Bolikiah blev svaret:

– Av olika anledningar så har jag inte haft den känslan. Jag upplever det snarare tvärtom. Han har ju en kolossal närhet till folket.

Ekot rapporterade att kungen tog sultanens födelsedag som exempel. Då besökte 40 000 människor sultanen palats.

– Sedan åker de på 14 dagars rundresa motsvarande en Eriksgata, som vi gör. Det gör de varje år till varje by och hälsar på varenda invånare, handskakar. Då finns alla möjligheter till nära direktkommunikation med alla hans invånare i Brunei, så jag upplever det som väldigt nära, sa Carl XVI Gustaf vidare.

Reaktionerna lät inte vänta på sig.

Förutom att kungen till synes hyllade en diktator hade han bara några veckor tidigare fått de 44 miljoner kronor som utgjorde familjen Bernadottes apanage. Dessa pengar ska bland annat räcka för att täcka hans resor och omkostnader.

Men för resan till Brunei behövde kungen inte betala. Eftersom det handlade om ett statsbesök betalade utrikesdepartementet hans och drottningens resekostnader, plus kostnaderna för högst åtta personer ur hovet.

Kungen var nu ansatt från alla håll.

En genomgång Svenska Dagbladet gjorde såg dock till att stormen Carl XVI Gustaf befann sig i mojnade en smula. Inför resan till Brunei hade utrikesdepartementet förberett en promemoria till monarken så han kunde läsa på om landet.

Där stod bland annat att läsa att:

"Missförhållanden påtalas och följs upp. Sådana besök kan komma till stånd efter klagomål från enskilda medborgare. Många väljer att vända sig direkt till sultanen i stället för att gå den längre vägen via byråd och kommittéer. Detta engagemang för människors vardag torde ha bidragit till den popularitet som sultanen tycks åtnjuta”.

Kungen hade med andra ord i princip bara repeterat det underlag UD tagit fram åt honom.

– De har varit väldigt tysta på utrikesdepartementet efteråt. Och det är lite förvånande, kommenterade hovets dåvarande presschef Elisabeth Tarras-Wahlberg.

Utrikesminister Laila Freivalds var dock allt annat än nöjd och dundrade:

– Det som står i detta PM om sultanens sätt att utöva sin makt ska givetvis sättas i förhållande till övrigt faktamaterial i pärmen, bland annat det PM som redovisar brister när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Man måste ta till sig alla uppgifter i pärmen, sa hon till SvD.

Dåvarande norska statsministern Gro Harlem Bruntland åkte på en känga.

1989: Säljakten i Norge

Till och med när Carl XVI Gustaf befinner sig på andra sidan jorden kan hans ord ställa till med kontroverser på hemmaplan. En film där när norska säljägare klubbade ihjäl kutar hade sänts i SVT och väckt starka känslor i Sverige.

Även kungen hade berörts djupt av det som framkommit. Under ett besök i Nya Zeeland kommenterade han den pågående säljakten i Norge och landets dåvarande statsminister Gro Harlem Bruntlands ansvar i frågan:

– Om statsminister Gro Harlem Bruntland inte kan ta hand om sälproblemet, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket?

En hätsk diskussion utbröt om huruvida Carl XVI Gustaf överträtt sina grundlagsstadgade befogenheter eller inte. Både i Sverige och i vårt västra grannland var tongångarna höga och i norska stortinget gick en rad ledamöter till rasande attack på vår monarks uttalande.

Hanna Kvanmo, Socialdemokraterna, sa bland annat:

– Vår kung hade aldrig kunnat säga någonting liknande!

Carl XVI Gustafs skarpa uttalande blev även internationellt uppmärksammat, men han stod på sig. Trots braskande rubriker världen över försökte inte kungen släta över sina ord. Istället påpekade monarken att han var ordförande i svenska delen av Världsnaturfonden, WWF, och sa i en efterföljande intervju:

– Man måste säga något, och vart jag än reser försöker jag uppmärksamma miljöproblemen. Det är mitt sätt att hjälpa till.

Kungens utspel fick upp världens ögon för den brutala norska säljakten. Senare samma år förbjöds ihjälklubbning av kutar och kungen hyllades som miljökämpe i en lång rad länder.

Herman Lindqvist, Svensk damtidnings hovexpert säger om det hela:

– Såna frågor som engagerar honom starkt och andra människor, då ska han fortsätta uttala sig.

LÄS MER: Kartläggning! Så har kungligheterna brutit mot corona-restriktionerna

LÄS MER: Storbråket efter miljonuppgörelsen om Ica-Stig: "Utpressning"

LÄS MER: Hemliga sällskapen runt kungen – ritualer, kvinnoförbud och maktspel